Progress!

Hej vänner!

 

Kanske är det någon som undrar hur det går med min "diet"? Svaret är att det går riktigt bra! Sen i måndags morse har jag minskat 1,4 kg! Självklart är det mest vätska (jag har sprungit på toaletten stup i kvarten) för jag var rätt svullen efter att ha tagit ut svängarna gällande kolhydrater och socker under semestern. Kolhydrater gör ju att vi binder vätska i kroppen och det känns väldigt onödigt att bära runt på. Så även om jag troligtvis inte tappat något fett än så känner jag mig redan lättare och tajtare och mycket av magfläbbet är borta - skönt!

 

Fysiskt och psykiskt mår jag också bra. Jag är aldrig direkt hungrig trots att jag dessa dagarna haft ett intag på 1300-1400 kcal/dag vilket är rätt lågt (tycker jag). Det har jag det låga kolhydratinnehållet (5-10%) att tacka för. Kolhydrater bryts snabbt ner av kroppen och finns inte tillgängliga som energi särskilt länge, plus att de höjer blodsockret kraftigt och när det sen störtsjunker leder det till sug och hunger. Fett å andra sidan bryts ner väldigt långsamt av kroppen och finns därför tillgängligt som energi under lång tid. Blodsockret ligger på en jämn nivå och därför slipper man både blodsockerfall och sug. Dessutom ger man kroppen tillgång till de lagrade fettdepåerna genom att hålla ett lågt kolhydratintag. Anledningen är att insulin som utsöndras när blodsockret stiger är vårt fettlagrande hormon som stoppar fettförbränning. Med låga halter insulin i blodet kan kroppen bränna fett istället.

 

Jag känner tydligt att detta fungerar för jag har tidigare levt efter Viktklubbs "regler", med mycket kolhydrater och lågt kaloriintag. Då åt jag också 1300-1400 kcal/dag, men var hungrig och sugen nästan hela tiden. Jag åt frukost, mellanmål, lunch, mellanmål och middag, men ändå var jag hungrig mellan målen. Nu äter jag lunch, middag och ett mellanmål antingen innan eller efter middagen, men är aldrig hungrig. Jag kan emellanåt känna ett sug efter mat, som en väldigt svag hungerskänsla, men det är ju kroppens signal att vi bör skaffa oss lite mat, inte att vi måste gå till kylskåpet NU. När jag åt mer kolhydrater var det ingen svag hunger utan verkligen vrålhunger. Magen skrek formligen av hunger och jag har suttit på många pinsamma möten innan lunch och på eftermiddagen där min mage kurrat så högt att det hördes i hela rummet. Det händer ALDRIG nu. Häftigt hur olika livsmedel påverkar kroppen!

 

Jag vill dock påpeka igen att detta inte är en kaloriräknarblogg. Jag tycker inte att man ska göra det till vardags, men det kan vara intressant och lärorikt att någon gång ibland räkna på hur man äter. Ibland tror man att man vet, men verkligheten visar sig vara en annan. Kanske äter man för mycket eller för lite, och kanske behöver man justera fördelningen av de näringsämnen man äter. Jag håller koll under 4 veckor (endast på vardagarna) för att se om jag kan tappa lite fåfängsfett. Sen kommer jag inte fortsätta utan återgå till hur jag levt innan, dvs LCHF som grund och "fritt ätande" tills jag är mätt och nöjd, metoden som brukar göra att jag står stilla i vikt. Skulle jag då gå upp lite i vikt är det för att min kropp vill ha mer fett som överlevnadsreserv, och i så fall får det stanna där!