Älska FitnessCampet!

Jag vet inte för vilken gång i ordningen som jag idag kom hem efter jobbet, trött och sur och på allmänt dåligt humör. Jag kände inte för att göra nånting, framförallt inte gå på apjobbigt FitnessCamp. Att lägga mig i soffan och stanna där var ungefär det enda jag kunde tänka mig att göra. Men att inte gå är inget alternativ (såvida man inte är sjuk) när man är en liten grupp på 10-15 personer, framförallt inte när jag känner (och har släpat dit) flera av deltagarna, varav en är min sambo =) Det märks om man inte är där alltså. Så det var bara att byta om och pallra sig dit.

PT-Daniel och PT-Therese turas om att hålla i passen och alla pass har hittills varit olika, men påminner ibland om varandra. Daniel och Therese har lite olika upplägg på sina pass och de kompletterar därför varandra väldigt bra. Ska man hårddra det så fokuserar Daniel på kondition och Core medan Therese satsar mest på kondition och allmän styrka. Men bådas pass är väldigt allsidiga och funktionella. Det är mycket basic övningar i olika varianter och i högt tempo, det blir aldrig mer än ½-1 minuts vila mellan övningarna (oftast ingen!) och det brukar komma en pulshöjare så fort pulsen råkat gå ner något. För benen blir det mycket utfall och knäböj: på 1 ben, på 2 ben, långsamt, snabbt, framlänges och baklänges. Jägarvila i par med ryggarna mot varandra är en annan klassiker men ibland får vi göra den på andra hållet, som en slags dragkamp där man håller i varandras händer. Magen kan man lita på får sig en omgång genom planka, sidoplanka, fällknivar, rotationer, shouldertaps, crunches och annat jäkelskap. Konditionsövningarna då? En jobbig klassiker är djupa jumping jacks som varvas med djupa skidåkarhopp. Höga knän och höga knän med slag brukar också stå på schemat. Självklart blir det också en hel del löpning eftersom vi är utomhus, genom jogging, rusher, löpning i backar och i trappor av olika slag. Det senaste tillskottet är jämfotahopp upp och ner på bänkar och i trappor av varierande höjd. Det blir också mycket parövningar vilket är kul, till exempel att gå skottkärra, springa med varandra på ryggen eller i famnen, göra knäböj med kompis på ryggen och massa andra varianter. Det är helt enkelt en riktigt härlig (och jobbig) blandning av övningar och man vet aldrig vad som väntar!

Jag tycker dock inte att man ska skrämmas av upplägget, man behöver inte vara i toppform för att delta, meningen är ju att komma i bra form! Det fina är att man är en så liten grupp, det gör att alla får coachning och pressas till just sin gräns. De är båda duktiga på att komma ihåg och ha förståelse för om någon har skador och föreslår alternativa övningar. Det häftigaste av allt är att man kämpar tillsammans med sina förutsättningar, och ingen glider igenom ett Fitness Camp! Någon briljerar kanske på en övning men får kämpa järnet med nästa, för det är så varierad träning. Men jag kan ärligt säga att jag har rätt dålig koll på övriga deltagare, det finns inte direkt nån tid att spana in andra, man är ju fullt upptagen med att ha koll på sig själv!

Det jag skulle komma till och ville ha sagt, är att varje gång när jag innan ett camp varit sur och omotiverad, cyklar jag efteråt hem med ett stort leende på läpparna och en nöjd och skön känsla i kroppen - underbart och oslagbart lyckopiller! Träningsvärken får man på köpet, bättre kondition och starkare muskler likaså!

Helt okej utsikt på hemvägen!