Det gick inte så bra =(

Trots alla förberedelser var mina knän helt förstörda efter en dag i backen igår... Varmt väder och tung slaskig snö gjorde såklart inte saken bättre. Sista backarna hem blev det många skrik av smärta och pauser när tårarna bara rann av smärta och besvikelse. Jag var ju förberedd på att det kunde bli såhär, men jag trodde att det åtminstone skulle gå bättre än förra gången. Därför är jag ärligt talat väldigt ledsen och kämpar med att hålla humöret uppe. Det är väldigt mysigt att vara här och vi är ett bra gäng som har riktigt kul ihop så jag försöker fokusera på de sakerna och acceptera att det kommer bli en del stughäng för mig, och jag har ju laddat med böcker så det ska nog gå bra.

Mest besviken är jag nog ändå på sjukvården. Jag har varit hos 5 sjukgymnaster och en läkare, och alla hävdar bestämt att det inte är något fel på mina knän och det har bara resulterat i träningsprogram och att jag fått inlägg till skorna. Nu står jag här, i bättre form än nånsin med starkare ben än de flesta andra, och med bra hålfotsinlägg till mina pjäxor och kan ändå inte åka skidor ens en halv dag utan att det gör nåt så vansinnigt ont. Igår kväll var det precis att jag kunde ta mig upp för trappan. Det är inte normalt. Klart som fan att det är något fel på mina knän. Så när jag kommer hem blir det till att börja kriga för en utredning, måste röntgas eller magnetröntgas eller vad som nu krävs. Visst, det visar sig nästan bara när jag åker skidor och jag är glad som kan göra allt annat jag tycker är roligt, men hur blir det om 10 år? Är det något som är fel så lär det inte bli bättre med tiden.

Men nu är det dags att dra på skidkläderna och göra nåt provåk, blir max halvdag och många pauser idag. Går det någorlunda att åka ska jag trots allt ändå investera i en privatlektion, bättre teknik kan inte göra det sämre.

Hoppas ni har det bra hemma!