Skärpning!

Nu mina vänner är det dags för skärpning i min vardagskost. Jag har gjort ett klassiskt LCHF-misstag: man äter för mycket och för ofta av sånt som är "godkänt". Det där med att ha LCHF Bounty, LCHF nötbollar och mörk choklad hemma kan uppenbarligen varken jag eller sambon hantera. Det går från att man tar 1 bit då och då till att man plötsligt gör det varje kväll, och vips är man tillbaka i sitt gamla beteende och är sötsugen direkt efter avslutad måltid. Jag tycker fortfarande att LCHF-efterrätter och godis är ett bra substitut, vid valda tillfällen, så jag har inga planer på att sluta med det, men på vardagarna får det vara nog nu.

Jag tror även att den periodiska fastan spelat mina tankar ett spratt. Eftersom jag inte äter frukost så verkar jag tycka att det är okej att jag överkompenserar de timmar jag äter. Visst kan man behöva äta lite mer än annars då man fastar, men utmaningen nu blir att justera portionsstorleken och äta mig mätt på riktig mat istället för att småäta. Det är inte bara sötsaker jag nallar från kylen, men en ostskiva här och en köttbulle där räknas också och bidrar också till ett felaktigt sätt att äta och att kroppen aldrig får vila mellan målen.

Anledningen till att jag trivs så bra med lågkolhydratkost är ju att jag slipper allt sötsug och inte småäter, men nu är jag sakta men säkert på väg tillbaka till samma beteende, fast low carb. Det är bättre och jag går på det sättet inte upp i vikt, jag tror t o m att jag även nu tappar fettprocent, tack vare den periodiska fastan och träningen, för det känns så i kroppen. Men hälsa handlar inte bara om vikt och fettprocent, eller hur? Det handlar om hur vi mår, och för mig är mat och min relation till ätande är en stor del av mitt mående.

Så nu är det back to basic, jag fortsätter med periodisk fasta och kommer därför äta lunch och middag, samt ett mellanmål innan träning, that´s it! Skulle jag fortfarande vara hungrig (och då menar jag hungrig och inte sugen) så får jag göra mig ett riktigt mellanmål som jag sätter mig ner och äter, inget mer kylskåpsätande! Detta gäller bara mina vardagar, på helgerna kör jag lite friare tyglar på alla plan!

Bitten Jonsson om sockerberoende

Så, nu ska jag försöka skriva lite mer om dagen medan jag fortfarande kommer ihåg!

Efter Yogan var det lunch och sedan föreläsning av Bitten Jonsson om sockerberoende. Det är ett väldigt intressant ämne och jag tycker det är bra att det sprids mer kunskap om sockerberoende så att det blir mer accepterat. Även om jag själv inte är drabbad har jag stor förståelse för de som är, och det irriterar mig att vi fortfarande år 2012 kan säga till en människa "Du kan väl äta EN bulle i alla fall!?", men vi skulle aldrig säga till en alkoholist att "Du kan väl unna dig ETT glas vin!?". Det är samma sak, samma beroende som ligger bakom och därför krävs samma typ av behandling. Framförallt önskar jag att samhället kunde visa mer respekt och acceptans. Det är okej och "duktigt" att vara vegetarian till exempel, men det finns ganska liten förståelse för de som av olika anledningar väljer bort kolhydrater i form av socker och stärkelse.

Bitten kategoriserar 3 olika typer av sockerätande:

1. Socialt bruk

2. Skadligt bruk

3. Beroende

Grupp 1, eller "normisarna" är de som tar en bit tårta för att alla andra äter, de tar en bit av artighet fastän de inte är sugna, men äter kanske 3 tuggor och lämnar resten. Grupp 2 (som jag solklart tillhör) är de som triggas av socker och kolhydrater, och äter mer än de tänkt när de väl börjat. De kan inte lämna en halv tårtbit utan äter tills det är slut, och fortsätter sen gärna med något annat också. Dock så kan grupp 2 efter en "ätardag", kalas eller semester till exempel, utan större problem återgå till hur de vill och bör äta. Grupp 3 är beroende och därför också svårare att behandla. De har en större problematik bakom sig och kan likställas med alkoholister och narkomaner, och behöver därför behandlas likvärdigt. 

Det var extremt intressant att lyssna på Bitten och för mig var det värdefullt att få ord på den problematik jag själv upplever med kolhydrater. Jag möter inte alltid så stor förståelse för att jag behöver undvika viss typ av mat, jag är ju normalviktig och kan väl äta dittan och dittan tycker de flesta. Men jag är inte en sån där som kan äta 2-3 chips och sen vara nöjd, för när jag börjar så moffar jag sen in chips i sån takt att jag i princip blir andfådd! Det är pinsamt men sant. Min sambo brukar vid de tillfällen det händer titta på mig och fråga om jag inte ska andas lite emellan!! Det gäller inte bara chips utan även kolhydrater i andra former och min "drug of choice" är bröd, men de flesta rena kolhydrater triggar mig. Det är därför jag valt att skära ner på mitt kolhydratintag, för på lågkolhydratkost överäter jag inte på alls samma sätt, och jag slipper tampas med suget from hell. Men jag har inte ätit mitt sista chips, brödskiva eller godisbit för det, för jag kan moffa chips på helgen, men slänga påsen på måndagen och fortsätta mitt low carb-liv utan större problem. Visst har jag ett ökat sug men jag kan hantera det och det är så gott att det ibland är värt det. Det kan inte en sockerberoende person, precis som en alkoholist inte kan hantera en öl eller ett glas vin.

Som sagt, väldigt intressant och det är uppenbart att Bitten är en extremt kunnig kvinna. Jag kommer definitivt läsa hennes böcker för att lära mig mer!