tisdag 7 maj 2013

Träningsuppdatering

Hej vänner!

Det är inte ofta ni hör från mig nu för tiden, så jag undrar om någon är kvar? Som ni säkert märkt så har jag haft en tuff period ända sen i höstas, att jobba och plugga samtidigt blev för mycket för mig och det har varit (och är fortfarande) kämpigt att få kroppen på banan igen. Jag mår bra psykiskt men det märks att kroppen tagit skada av stressen och därför känner jag mig ofta stressad och nervös även när jag inte har anledning att vara det. Därför tar jag det väldigt lugnt med alla "måsten" och prioriterar jobb, bröllopsplanering, vila och träning.

Så till träningsuppdateringen! Att träna 3 ggr i veckan har inte riktigt funkat med ork och tid, men de senaste 4-5 veckorna har jag kommit iväg till gymmet minst en gång i veckan vilket jag är väldigt stolt över, framförallt eftersom jag sällan (eller aldrig) varit sugen på att sticka dit. Väl där känns det alltid bra, och efteråt ännu bättre, men just att komma iväg är fortfarande lite segt. Men nu börjar rutinen komma på plats och förra veckan fick jag faktiskt till 3 pass för första gången på vääääldigt länge.

Jag har nästan avslutat upplägget PT-Helena gjorde till mig. Intervallpasset sprang jag för fjärde och sista gången i söndags och det gick grymt bra! Intervallerna är 1, 2, 3, 4 och 5 minuter långa med 1 minuts vila mellan, vilket ska upprepas 2 gånger. Dvs total tid 40 min, plus uppvärmning och nedvarvning. Första gången hann jag 4,52 km på den tiden, och sen har jag ökat varje gång för att i söndags äntligen klara mitt mål att passera 5 km genom att springa 5,08 km. Riktigt bra resultat tycker jag med tanke på att passen varit utspridna över 2 månader istället för en gång i veckan som var tanken. Jag känner att min kondition förbättrats, jag orkar mer och psyket har stärkts så jag klarar att pressa mig själv hårdare. För i dessa intervaller får hjärnan jobba nästan lika hårt som kroppen, det är riktigt tungt när det är dags för 4 och 5 minuters intervallerna och man ska hålla samma hastighet som när man sprang i bara 1 minut...

Jag har fortfarande en gång kvar på helkroppspasset och cirkelpasset, men de sparar jag som bonuspass till framtiden. Nu kör jag nämligen igång med mitt nya upplägg från PT-Sofia! En månad framöver ska jag köra 2 styrkepass per vecka och 1 intervallpass. Styrkepassen fokuserar på grundövningar som t ex marklyft, bänkpress, dips och pullups, stora muskelgrupper, där övningarna ska göras i superset = tidseffektivt = me like! Intervallpasset består av korta snabba intervaller så det blir stor skillnad från mitt förra intervallpass, kul! Målet med upplägget är att bygga muskler, och sen i juni blir det fokus förbränning inför bröllopet som närmar sig med stormsteg!!

Jag känner verkligen att jag saknar er och bloggen, så jag hoppas höra av mig snart igen! Tills dess hoppas jag att ni har det bra och njuter av våren/sommaren som äntligen är här!

tisdag 26 februari 2013

Träningspremiär

Hej vänner!

Igår gjorde jag nypremiär på gymmet efter att inte ha tränat sen i oktober eller så... Det har liksom inte funnits varken tid eller ork till träning i schemat. Det är lätt att vara hård mot sig själv och tycka att man borde ha kunnat klämma in ett pass här och där, men sanningen är att jag precis orkat med det som vardagen kräver i form av jobb och hushållssysslorna man inte riktigt kommer ifrån. Men nu är energin långsamt på väg tillbaka, och för att få ytterligare energi vill jag komma igång med träning igen. 

För att få ny träningsmotivation har jag signat upp mig för 3 månader PT-Online med PT Helena (aka Bodycomf). Jag bad om ett upplägg med 3 pass/vecka eftersom jag i dagsläget inte kommer varken hinna eller orka träna mer. Min målsättning just nu är framförallt att komma igång med träning igen och hitta glädjen i det. Tidigare har jag gjort felet att nöta samma upplägg och träningsform alldeles för länge vilket gjort att jag blivit så trött på det att all träningsmotivation totaldött. Med Helena kör man ett upplägg i 4 veckor och sen får man ett nytt, vilket jag tror kommer passa mig alldeles utmärkt just nu. Skulle jag få ett pass jag inte gillar vet jag att jag bara behöver göra det 4 gånger =) Nu låter det kanske som att jag inte vill träna men det vill jag! Det är bara det att när jag slutade träna i höstas var jag så trött på det, och nu har jag kommit helt ur rutinerna och då är det tufft att komma igång igen. Så framförallt är målet att träna för att bli gladare och piggare, men utöver det har jag såklart lite fåfänga mål inför bröllopet i sommar. Jag vill gärna tappa nåt kilo fett och forma till rumpa och överkropp, de delar som klänningen framhäver helt enkelt!

Igår fick jag mitt träningsupplägg som består av ett helkroppspass styrka, ett konditionspass med intervaller, och ett cirkelpass med både styrka och kondition. Det känns som ett jättebra upplägg med 3 helt olika pass att välja mellan. Jag körde igenom helkroppspasset igår och jisses vad det tog. Fastän det blev lugnare eftersom jag testade mig fram med vilka vikter jag skulle ha skakade benen så mycket att jag knappt kunde ta mig nerför trappan på gymmet, och i bänkpress fick jag köra färre reps än planerat för i det som blev den sista repetitionen klarade jag inte att få upp stången utan fick lägga ner den i knäet. Smått pinsamt när man gymmar bland biffarna och bänkpressar med bara stången helt utan vikter. Men hey, alla är vi barn i början, eller hur?! 

Idag är träningsvärken brutal, framförallt i rumpa/baksida lår, men även framsida lår, axlar, mage och rygg har fått sig en rejäl omgång. Jag fasar lite inför imorgon, då träningsvärken brukar vara värst, eftersom jag redan idag stapplar fram som en gammal tant.Det är knäckande att jag är i så mycket sämre form än senast jag tränade. Visst, något annat kunde jag knappast förvänta mig efter ett så långt träningsuppehåll, men det är ändå tungt. Jag försöker dock vända den negativa känslan till att bli taggad istället, för det här måste jag ändra på! Kroppen blev nog rätt chockad av ett tungt träningspass från ingenstans och enligt PT Helena kommer det ta 2-3 veckor innan den är på banan och förstår vad jag håller på med. Jag längtar tills 4e gången jag ska köra gårdagens pass, för då jäklar ska det kännas annorlunda!

fredag 25 januari 2013

Bra magkänsla!

Hej vänner!

Visst är det konstigt hur man fungerar? Min mage var ju väldigt krånglig och svullen för ett tag sedan på grund av stress mestadels, men blev sen mycket bättre tack vare mindre stress och att jag tänkte på att göra bra saker för den. När magen blev bättre var det som att jag glömde bort den, och slutade med några av de där sakerna som hjälpt till att göra den bättre, och vad händer då? Jo, svullenheten kom tillbaka såklart! Nu känns den dock riktigt bra och glad igen, och min uppgift är att fortsätta hålla den glad.

Vad är det då jag gjort som hjälpt min lilla mage? Linfrön är en stor del av det enkla svaret! Jag har sett till att varje dag få i mig 1-2 msk linfrön genom att ta 1 msk linfrön i ett glas, hälla på vatten och dricka direkt. Försöker komma ihåg att göra detta morgon och kväll men ibland blir det bara en gång per dag. Efter bara några dagar kände jag stor skillnad, magen var mindre svullen och jag fick bättre regelbundenhet i toalettbesöken. När linfrön kommer i kontakt med vätska (t ex i magsäcken) sväller de och bildar en gelé kring sig. Denna gelé funkar som prebiotika, dvs mat till de snälla bakterierna i våra tarmar (probiotika = bakterier) och därför ger linfrön ofta en gladare mage oavsett vad problemet är. Om man är väldigt hård i magen ska man tänka på att dricka extra mycket vatten tillsammans med linfröna eftersom de binder vätska.

Jag tycker också att det har hjälpt med cellenzymer. Generellt vill jag inte ta tillskott jag inte behöver, och när det gäller magproblem är kosten alltid nummer 1 att justera. Men eftersom jag redan äter glutenfritt och en ganska strikt LCHF-kost och vet att mina ökade magproblem beror på stress, valde jag att prova cellenzymer för att se om det gjorde någon skillnad. Jag använde upp en liten burk och slutade sen för att se om jag fortfarande behövde dem. Eftersom magen blev sämre igen har jag köpt en liten burk till, och när den är slut hoppas jag att magen är tillräckligt balanserad för att klara sig utan. Självklart finns det mer man kan göra med kosten för att göra magen lugnare, t ex så kan mejeriprodukter ställa till problem, och det kan även vara idé att äta mer fisk och skaldjur och inte så mycket kött, och att vara varsam med gasbildande och trådiga grönsaker, som kål av olika former och sparris. För mig känner jag dock just nu att det blir en större stress att utesluta fler livsmedel ur kosten och därför väljer jag att göra som jag gör just nu och se om det räcker. Just nu mår magen finfint, men skulle problemen komma tillbaka får jag självklart överväga att göra fler ändringar i kosten.

Det finns mycket att säga om magen, och om hur kost och stress påverkar den. Det kanske får bli ett eget inlägg en dag, skulle det vara intressant? I så fall - hit me med era magproblem (gasig, svullen, lös/hård i magen?) så ska jag försöka sammanställa de bästa åtgärderna för dem!

Ha nu en riktigt härlig fredag och helg, och ta hand om er och era magar! På helgen finns det mycket frestelser, och då får man fråga sig själv om det är värt det? Oftast vet man själv vad som orsakar problem och vilka konsekvenser det får, och ibland tycker jag att det är värt det. Men jag väljer mina tillfällen med mer och mer omsorg, och frågar mig själv om just denna mat är värd att bli svullen som en ballong för och att ha ont i magen för hela dagen efteråt? Svaret blir oftare och oftare nej, njutningen ska vara väldigt stor för att överträffa konsekvenserna! Ett tips till LCHF-are som blir väldigt ifrågasatta i ert kostval är att skylla på magen även om ni inte har problem med den! Av någon anledning så har jag märkt att magproblem lättare accepteras som anledning att välja bort mat, än alla de andra hälsovinsterna jag upplever av lågkolhydratkost. Det är märkligt och lite sorgligt, men kan vara ett bra sätt att slippa en diskussion när man inte orkar försvara sig! Ingen kommer fortsätta pracka på dig den där bullen eller vad det nu är, om du säger att du får ont i magen av att äta det! Ett sidospår som blev ganska långt, trevlig helg på er!

fredag 4 januari 2013

Dagens mat

Hej på er,

ibland får jag frågan hur jag äter en vanlig dag, så här kommer ett exempel från veckan:

Frukost: 2 hackade ägg, 1 skiva hackad rökt skinka, 2 msk majonnäs, salt, peppar, i en härlig röra.
Lunch: Köttbullar (hemlagade) med blomkålsmos och gräddsås, sallad
Mellanmål: 1 dl blandade nötter
Middag: Fläskpannkaka med rivna morötter och egengjord lingonsylt på lingon och lite honung

Det här är en ganska vanlig och bra dag för mig.  Morötter har fått oförtjänt dåligt rykte i LCHF-världen tycker jag. De innehåller ganska lite kolhydrater, ca 5 g/100 g. En vanlig portion är ca 50 g, vilket motsvarar 1 normal/liten morot (ungefär så mycket hade jag till fläskpannkakan). Det ger ca 2,5 g kh och på köpet får man nyttiga vitaminer och mineraler. Det finns många olika grönsaker så man måste inte äta morot varje dag, men jag ser ingen anledning att pilla bort om det serveras i en gryta eller sallad. Det är dags att sluta sila mygg och svälja kameler. Morot är för många LCHFare ett riktigt nono, medan mörk choklad är OK. Det går inte ihop i min hjärna. Om man satsar på stark ketos, är sockerberoende eller av annan anledning vill vara superstrikt så väljer man kanske inte morot, men för de flesta tror jag det funkar utmärkt.

Lingonsylt gör jag numera oftast själv för jag gillar att veta vad som är i den. Jag gör den på ett paket frysta lingon (225 g), 1 krm fiberhusk för att få lite krämigare syltkonsistens och inte så vattnig, och sötning i form av antingen honung eller Sukrin eller liknande. Det får koka upp och koka ihop någon minut och sen svalna. Jag väljer helst honung eftersom det är naturlig sötning, men ibland prioriterar jag att minska på kolhydrater och då väljer jag Sukrin. Sött ska vi äta lite och sällan, och sötningsmedel tycker jag också exploderat inom LCHF och det är jag absolut inte för. Mitt mål är att mer och mer sällan äta sötsaker, oavsett om de är LCHF eller ej, men njuta desto mer vid väl valda tillfällen. Lingonsylt är för mig en lyx jag inte vill vara utan till maträtter som köttbullar och fläskpannkaka. Det är dessutom något jag äter sällan och i små mängder när jag äter det, så därför får det vara kvar i min kost. Alla gör vi olika val av olika anledningar, en sockerberoende t ex skulle inte kunna ha kvar lingonsylt. Så det är upp till dig att välja beroende på vem just DU är!

onsdag 2 januari 2013

2012

Såhär i början av det nya året verkar det höra till att man summerar det gångna året och sätter upp mål och planer för det kommande. Angående 2012 så var det ett okej år, men minnena grumlas av att jag de sista månaderna var så ur balans. Året började däremot på bästa sätt, jag tränade bra och åt bra vilket gav finfina resultat. Jag hade en bra balans i livet, 3 träningspass per vecka passade mig bra och jag gillade träningen. Kosten fungerade också bra, jag åt som en häst och höll mig till LCHF vilket kroppen verkade gilla eftersom musklerna växte och jag tappade fett. 

I januari stack jag och sambon till Thailand i 2 veckor. Det var en skön semester med mycket sol och bad och lite storstadsliv i Bangkok. Bara 4 veckor senare åkte vi till Österrike för en veckas skidåkning med goda vänner. Det var en fantastisk vecka trots att jag hade väldigt ont i mina knän som inte gillar skidåkning lika mycket som jag gör. Långa dagar i backen, massor av häng med kompisar och tidiga kvällar var trots allt en finfin kombination!

I mars var jag på Hälsokonvent tillsammans med Åse som jag lärde känna när jag gick på kostrådgivning hos henne. Det var en rolig helg med en härlig tjej, och jag fick uppleva den värsta träningsvärken någonsin när jag på måndagen stapplade till jobbet...

Senare framåt våren tog jag mig vatten över huvudet med träningen när jag försökte träna 5 pass/vecka. Det fungerade inte med jobb och pendling och ledde till att jag istället tappade träningssugen helt. Jag gav därför upp styrketräningen men kämpade på med FitnessCamp 2-3 ggr/vecka under hela våren, sommaren och början av hösten.

Jag fick tack vare bloggen en ny vän i Cilla som hälsade på mig en helg i början av sommaren. Det var otroligt häftigt att träffa någon för första gången, som ändå kändes som en gammal vän. Det var inte sista gången vi sågs, i mars åker vi på Hälsokonvent tillsammans!

I augusti inträffade årets höjdpunkt som jag hittills inte nämnt: Min sambo friade till mig efter 8 år som par! Jag svarade självklart ja och nu planerar vi bröllop för fullt. I juni blir vi man och fru vilket fortfarande känns overkligt! ♥

I höstas var det dags för något jag länge velat göra, jag utbildade mig till Kostrådgivare! Det var en intensiv tid eftersom jag jobbade heltid samtidigt. Det är det roligaste och bästa jag gjort, men jag var nog inte förberedd på hur tufft det skulle bli. Över två månader utan en enda ledig dag tar på krafterna, och med en utmattningsdepression i bagaget för några år sedan är min kropp fortfarande känslig för stress. Så utbildningen var fantastiskt givande och jag mådde väldigt bra under den tiden, men när jag var klar ballade kroppen ur och jag har sedan dess känt mig konstant stressad även när jag inte har anledning att känna så. Magen har varit helt ur balans och jag har haft i princip alla symtom på trötta binjurar och dåligt fungerande sköldkörtel, t ex frusen, skakig, dålig aptit, sovit dåligt osv. Jag har fokuserat på att ta det lugnt och har börjat gå på akupunktur, och sakta men säkert känner jag hur energin återvänder. Angående utbildningen så är drömmen att på ett eller annat sätt kunna ägna mig åt kostrådgivning professionellt, men det har inte funnits ork att ta tag i det än.

I början av december åkte jag och sambon på en långweekend till London med goda vänner. Det var en avkopplande helg med mycket god mat och lite shopping, perfekt uppladdning inför jul.

Julen har spenderats i min och sambons hemstad där vi hängt med båda våra familjer, myst och lekt med syskonbarn. Nyår spenderades på stor fest med kompisar där vi dansade långt in på småtimmarna, roligt!

Så för att summera så har 2012 egentligen varit ett bra år, med roliga resor, förlovning och kostrådgivardiplom i bagaget. Men mina förhoppningar för 2013 är högre, då väntar skidresa, bröllop och någon slags bröllopsresa. Och förhoppningsvis startar jag även upp mitt företag. Det kommer bli ett spännande år. Framförallt är målet att vara i balans så att jag kan njuta av alla upplevelser. Senare i veckan kommer mina tankar om 2013, men de är inte riktigt färdigtänkta än...

måndag 24 december 2012

God Jul!

Hej alla vänner och god jul på er!

Jag har varit väldigt frånvarande och anledningen är prioritering. Det har varit fullt ös på jobbet och samtidigt klappar att köpa och mitt i allt stök vill man gärna hitta stunder för mys och lugn också, då blir det ingen tid över till bloggen.

Jag känner hur min kropp sakta men säkert håller på att återhämta sig från stressen, och jag börjar känna mig lugnare, gladare, och taggad på ett nytt år. Denna julen går i lugnets tecken med massor av mys med min och sambons familjer. De bor i samma stad så vi slipper flänga.

Med mat blir det lite som det blir under högtider. Jag försöker göra så bra val som möjligt och välja bort onödiga kolhydrater, framförallt för magens skull. Det är inte så kul att gå omkring med en värkande ballong till mage när man vill vara julfin och slappna av. Men en öl till sillen slinker ner och lite julgodis också. Efter nyår blir det nystart med både kost och träning, men det tar vi då! Nu myser och njuter vi med god mat och nära och kära! Ha en riktigt skön jul, kram på er!



















fredag 30 november 2012

Uppdatering

Hej vänner!

Det har varit tyst från mig länge nu, vad händer? Inte så mycket egentligen. Min kropp är fortfarande lite upp och ner, den verkar ha tagit mycket stryk av det intensiva tempot i höstas och fastän det är lugnare nu kommer jag inte ikapp mig själv. Jag kommer inte ner i varv vad jag än gör och det är jobbigt och frustrerande att gå omkring och känna mig stressad och nervös fastän jag inte har någon anledning. Men jag tänker inte bli stressad av att jag känner mig stressad så jag försöker acceptera läget och tänker att det får ta den tid det tar, och att varje bra sak jag gör är ett steg i rätt riktning.

Magen är något lugnare men fortfarande ganska svullen. Oftast dock inte svullen hela dagarna utan mest på kvällen. Jag har inte varit så strikt med maten som jag beskrev i inlägget, det blev helt enkelt för jobbigt och jag har inte haft tid att planera och fixa så mycket som krävs om man ska vara sådär strikt. Men jag har definitivt minskat ännu mer på mejerier, ätit mycket fisk och skaldjur istället för kött, varit noga med linfrön och kokosolja varje dag och försökt att undvika kålfamiljen när jag äter grönsaker. Det får vara gott nog just nu känner jag, troligtvis skulle magen bli ännu lugnare om jag var striktare, men det skapar samtidigt en stress att gå omkring och tänka på vad jag inte får äta hela tiden, och eftersom stressen är största problemet och magproblemen numera hanterbara (blir bara svullen, har inte ont i magen och inga andra besvär) så är jag nöjd. Ju lugnare jag blir, ju gladare kommer magen bli.

Jag har börjat gå på akupunktur varannan vecka och tror att det kan vara jättebra, ska bli spännande att se vad det ger för effekt om ett tag. Än har jag bara provat en gång så inga underverk än. Jag ligger på spikmatta varje kväll när jag ska sova, och jag mediterar ibland med hjälp av Mindfulnessappen. Det jag behöver bli bättre på är som vanligt att komma i säng i tid, sömnen är oerhört viktig för att komma tillrätta med stressrelaterade problem. Jag borde också meditera något oftare, för det får mig verkligen ner i varv.

Angående träningen så har jag bestämt mig för att inte styrketräna just nu, inte på det där strukturerade sättet iaf. Jag kanske kör ett pass då och då och springer lite intervaller, men jag klarar inte ett schema som kräver att jag kör ett visst antal pass varje vecka. Jag har istället bestämt mig för att satsa på lugnare träning som yoga och simning. Jag hade nypremiär i yogasalen igår och det var underbart skönt, fast väldigt jobbigt samtidigt. Kroppen var stel och ovan, men jag vet vilka underverk yoga gör och det brukar kännas helt annorlunda efter bara ett par gånger. Jag ska försöka komma i väg en gång i veckan, och tänkte även prova Body Balance som jag förstått ska vara lite liknande. Jag tänkte också komma iväg till simhallen snart, kanske redan ikväll. Ett badhus i stan har nämligen mysfredag med tända ljus och lugn musik, och ingen plask och lek, efter 18 på fredagar, vilket känns som ett perfekt upplägg för mig.

Jag kämpar på helt enkelt och i takt med att jag är i bättre balans kommer ni se mer av mig, jag har mycket jag vill skriva om! Men hälsan kommer alltid först, låt det gälla även för er och gör något bra för dig själv idag!

Ha en fin fredag, kram på er! ♥

måndag 19 november 2012

Projekt: Rädda magen

Jag skrev för ett tag sedan ett inlägg om min mage, som svullnar upp som värsta gravidmagen när jag äter kolhydrater i stor mängd. Hittills har jag alltid kunnat förstå varför ballongmagen kommer för det har alltid inträffat när jag ätit något som jag inte vanligtvis äter, som bröd, pasta, chips eller godis. Det händer inte så ofta och jag väljer oftast mina undantag med omsorg, det blir liksom mindre och mindre värt att göra dem när man vet att resultatet är en kanonkula till mage som gör ont även dagen efter. Men på sistone har magen varit helt bananas. Den är svullen precis som på bilden i det länkade inlägget nästan hela tiden. Vad jag än ätit. Framförallt på kvällen men även på dagen. Eftersom jag inte ändrat något i min kost är jag ganska säker på att det beror på stressen som varit i mitt liv den senaste tiden. När vi är stressade prioriterar kroppen bort matsmältning. Att ta hand om maten känns inte direkt viktigt när vi står inför en fara av något slag, vilket är vad kroppen tolkar vår ängslan, stress eller oro som. Och det kan man ju förstå. All energi kanaliseras till att ta sig ur faran. När man då springer omkring och är stressad hela tiden så mår magen inte speciellt bra. Och det verkar ha drabbat mig nu, fastän schemat är betydligt lugnare än för några veckor sedan. 

Det är självklart jobbigt att gå omkring såhär, och det känns ganska tröstlöst när det inte verkar spela någon roll vad jag äter eller inte äter. Men jag förstår ju ändå varför det blivit som det blivit, jag vet att jag har mig själv att skylla och därför tänker jag inte gå omkring och vara arg på min stackars mage. Jag försöker acceptera läget, väljer pösiga kläder och gör upp en plan:

Kost
Kosten skulle jag vilja säga är det viktigaste att ändra om man har problem med magen, och gluten är nummer 1 att ta bort. Nu äter jag redan naturligt glutenfri LCHF så för mig är grunden på plats, men för att låta magen vila kommer jag göra lite extra modifieringar, som jag hoppas kan vara tillfälliga. Jag kommer försöka ta bort eller åtminstone minska på mejeriprodukter. Ofta funkar laktosfria produkter men just nu vill jag inte chansa så planen är att så långt det går ta bort mejeriprodukter helt. Jag kommer att mestadels äta fisk och skaldjur och inte äta så mycket kött, eftersom fisk och skaldjur är mer lättsmälta. Jag kommer undvika alla varianter av kål (vitkål, blomkål, brysselkål, broccoli etc) och trådiga grönsaker (t ex sparris) och även undvika röd paprika och tomat som enligt Cilla kan skapa problem. Även gasbildande grönsaker som lök, och baljväxter kommer undvikas. Vad blir egentligen kvar? Tja fisk, skaldjur och ägg, sallad, gul/grön paprika, squash, majonnäs/aioli och kokosmjölk. Och massa annat såklart, men just nu känner jag mig i ärlighetens namn ganska begränsad. Men jag har sagt att jag provar detta i en vecka och sen får jag utvärdera. Kanske blir det en likadan vecka till, kanske blir det en något mer liberal vecka, vi får se hur det går. Jag vill ge magen en chans att lugna ner sig och vill därför undvika det mesta av det som jag vet kan ställa till bekymmer. Jag kommer också se till att få i mig 2 msk linfrön och 2 msk kokosolja varje dag. Anledningen till detta är att magen mår bra av snälla, vattenlösliga fibrer, som bl a finns i grönsaker, linfrön/psylliumfrön/fiberhusk och i kokosolja. Detta är min plan, men hamnar jag i en situation som inte går eller är svår att få till "perfekt" så får jag göra så gott det går.

Vila
Stress är en riktig magbov och jag tror som sagt att det är anledningen till att jag är där jag är idag. Jag känner av symptom på att både binjurar och sköldkörtel är trötta och det resulterar bl a i att jag nästan alltid känner mig stressad. Jag går omkring med en nervös känsla i kroppen även när det inte finns någon anledning och då är det såklart svårt att slappna av. Detta är det jag behöver jobba mest av allt på. Mitt schema är lugnare än på länge men kroppen har inte hunnit med att lugna ner sig. Jag ska faktiskt på ansiktsbehandling ikväll och på akupunktur/massage på torsdag. Jag har inte provat akupunktur tidigare så det ska bli väldigt spännande. Enligt massageterapeuten somnar de flesta så det verkar onekligen ha en avslappnande effekt. Utöver det jobbar jag ständigt på att komma i säng tidigare och jag mediterar emellanåt med hjälp av Mindfulnessapparna, som jag tycker är riktigt bra!

Träning
Träning är viktigt för tarmarnas funktion, och det var ganska många veckor sedan nu som jag kom iväg på någon träning. Det har inte funnits varken tid eller ork och sen blev jag sjuk. Men nu är det dags att sätta igång, jag har 2 träningspass inbokade med PT-Daniel i veckan så träningen startar imorgon. 2 styrketräningspass och ett konditionspass ska det minsann bli varje vecka. Jag ska försöka att åtminstone någon dag i veckan gå istället för att cykla till jobbet vilket ger mig några minuter rörelse till. Hinner man inte träna så är raska promenader ett alternativ tipsar Cilla som också kämpar med sin mage.

Så, detta känns väl som en bra åtgärdsplan? Det tycker jag i alla fall. Jag är helt säker på att jag kommer komma tillrätta med balansen och stressen och magen och livet, men ibland tar det lite längre tid än man hade velat. Den där quickfixen finns liksom inte, för hade den funnits hade ju alla gjort så. Det finns bara ett sätt att göra saker på, och det är att acceptera den kropp man fått, uppskatta att den kämpar åt en, varje dag, varje sekund, och ge den så bra förutsättningar det bara går för att läka!

torsdag 15 november 2012

Tillbaka i vardagen

Så, äntligen frisk igen och tillbaka i vardagen! Det har varit 3 dagar av total tristess hemma och ett evigt snörvlande, hostande och snorande, man känner sig så charmig när man är förkyld. Jag avvaktar över helgen tills jag känner mig tipptopp i kroppen, men nästa vecka drar äntligen mitt nya träningsprogram igång! Det blir 2 styrketräningspass och 1 löppass per vecka. Jag känner mig väldigt trygg i upplägget och tror det kommer bli riktigt bra, lagom träningsmängd för att passa mitt schema just nu och varierad träning med både styrka och kondition. Jag kommer skriva mer detaljerat om upplägget när det närmar sig. Jag kan väl ärligt säga att jag både våndas och längtar. Jag älskar att träna och jag vet hur bra det får mig att må, på alla sätt, men det är alltid seeeeegt att komma igång igen efter ett uppehåll. Rutinerna är borta och det tar ett tag innan det känns självklart och kul att ta sig iväg till gymmet på kvällen. Nu ligger som tur är gymmet inte många minuter från där jag bor, men ändå. Men så snart jag är igång kommer det rulla på av sig själv, man blir så mycket piggare och gladare av att träna!

söndag 11 november 2012

Sjuk

Den här förkylningen har de senaste timmarna blivit ett faktum... Jag lyckades hålla den i schack hela förra veckan genom vila och vitaminer, och trodde faran var över. Men i helgen har det varit full rulle och kanske fick det immunförsvaret att välta omkull. Jag snorar och hostar och har ont i huvudet. Suck. Håll tummarna för att det på något magiskt sätt går över under natten...

tisdag 6 november 2012

Träningsplaner

Åh det är så himla typiskt, jag har planerat och laddat ganska länge för min tränings-comeback. Idag är dagen jag skulle köra igång, jag har bokat in pass med PT-Daniel och allt, men så vaknar jag upp och är alldeles tjock i halsen. Jag funderade länge över hur jag skulle göra, tänkte att det inte var sååå farligt och att jag nog kunde träna ändå. Meeeen jag har känt mig seg i kroppen ett bra tag nu, och när jag kom på mig själv med att gäspa oavbrutet (fastän jag sovit länge i natt) och gå omkring och frysa var det bara att acceptera läget och ställa in. Jag vill INTE bli sjuk just nu, och hellre att jag missar ett pass idag än att jag får flytta fram träningsstarten en hel vecka eller mer. 

Egentligen ser jag det positivt att symtomen kommer fram, jag har känt mig hängig länge men så länge man är stressad bryter ju ingenting ut. Kroppen kan liksom inte låta en bli sjuk när man verkar vara utsatt för fara, men när man slappnar av kommer det. Så jag tänker att det är ett tecken på att mina ansträngningar för att komma ner i varv börjar ge resultat. Lite dumt då att forcera kroppens signaler och gå och träna ändå, eller hur? Det får bli en lugn kväll med lite matlagning istället. Men jag ska inte ljuga, det känns självklart galet störigt att jag inte kan träna som planerat, men jag vill det bästa för min kropp och därför vilar jag, och hoppas att torsdagens planerade pass kan bli av istället.

Till något roligare då, vad består träningsplanerna av? Jo, tanken är att träna 3 ggr/vecka, inte mer, men jag får lov att träna färre pass om det skulle bli stressigt eller av annan anledning inte kännas bra. Anledningen är att jag tidigare haft en bra balans i livet när jag tränat 3 pass, det var när jag försökte träna mer som det gick överstyr och balansen försvann. Jag vill träna styrketräning och jobba på min kondition, upplägget blir därför en 2-split styrketräning (kroppen uppdelad på 2 pass) med lite tyngre vikter än jag kört tidigare, och 1 löppass per vecka. Varje styrketräningspass kommer också avslutas med någon form av löpintervaller i ca 10-15 minuter. Löpträningen har min fina vän Cilla planerat åt mig, läs gärna hennes kloka ord om hur man blir en snabbare löpare här. Men mer om det en annan gång, det förtjänar ett eget inlägg. Jag kommer köra detta upplägg i 8 veckor, och sedan utvärdera och bestämma vad jag vill fortsätta med. Kanske vill jag ha en lugnare period med simning och yoga, eller så vill jag fortsätta med samma. Vi får se.

Tills jag är helt kry får ni träna för mig med, och så hoppas jag snart kunna prata träning med er igen!

fredag 2 november 2012

Om stress och om att försöka leva som man lär

Så var det fredag igen och längesen jag uppdaterade bloggen. Anledningen är att schemat den senaste tiden varit minst sagt hektiskt med många långa dagar på jobbet. Kroppen protesterar på alla möjliga sätt, jag är trött, frusen, spänd i nacken, känner mig orolig/nervös även när jag vilar och lite andra härliga symptom. Tyvärr har jag inte kunnat påverka min arbetssituation, det är en period med mycket att göra så det är bara att uthärda, och istället påverka det jag kan. Så alla andra "måsten" har strukits från schemat, däribland bloggen och träningen. Träningen är ett knepigt kapitel, för det är ju bra att träna när man är stressad, man blir av med stresshormoner osv. Men när träningen blir ett ytterligare stressmoment väljer jag att prioritera bort. 

Det har varit min vardag de senaste veckorna, långt ifrån hur jag vill leva, men jag försöker göra det bästa av det. Jag ligger på spikmattan varje kväll när jag ska sova (somnar på den och kastar bort när jag vaknar till, så tar det ingen extra tid), jag äter som vanligt bra och ren mat (LCHF), jag har varit hos en massageterapeut och ska börja gå på regelbunden akupunktur för att försöka rätta till obalanser i min kropp, och jag väljer att äta kosttillskott som är bra för binjurarna och sköldkörteln (t ex magnesium, B-vitaminer, selen (från paranötter) och kelp) som jag märker tagit mycket stryk av all stress.

Stress är en lurig jäkel, för stress är inte bara att ha mycket att göra, utan oro och en känsla av att man inte duger tolkas av kroppen som precis samma stress, och kroppen tror att vi är utsatta för fara. Alla försvarssystem slås på för att vi ska vara extra alerta och ha så bra möjligheter som möjligt för att ta oss ur det, matsmältningen stängs av för det är inte prioriterat i denna situationen, sömnen försämras, och massa annat. Stress i sig är inte farligt, vi är gjorda för att klara av det, men under en kort period. Fara -> aktivitet -> återhämtning, var förr det vanliga. Nu sitter vi stilla framför våra datorer och är stressade över deadlines, över att hinna till träning, hämta barnen, över att pengarna ska räcka, över om vi är tillräckligt bra föräldrar/vänner/partners, om vi gör bra ifrån oss på jobbet, om vi verkligen duger som vi är eller först när vi gått ner några kilon eller kan lyfta tillräckligt tunga vikter osv osv. Vi går omkring och är "rädda" en stor del av tiden, för saker som inte är farliga, och "faran" åtföljs oftast inte av varken aktivitet eller återhämtning. Det skapar oerhört mycket problem och sjukdomar! När vi är stressade har vi sämre näringsupptag, dvs även om man äter "perfekt" så går inte all näring ut i kroppen och man kan ändå få näringsbrister som leder till obalanser i kroppen. Matsmältningen stängs också av som jag skrev tidigare och vi får därför magproblem och går lätt upp i vikt. Sen går vi på strikt diet och misslyckas och skyller det på maten! Det är mycket som blivit snett i vårt moderna samhälle tycker jag, och det är inte konstigt att många mår dåligt, har problem med magen, sover dåligt, är överviktiga osv. Mycket tror jag kan förklaras med vår kosthållning, som är långt ifrån hur vi ätit de senaste tusentals åren, men kosten kan inte ensam lösa allt, vi måste ändra livsstil för att komma ända fram, och det är nog det svåraste att komma tillrätta med.

Vad kan man göra för att minska på stressen då? Well, det man kan göra för att sänka stresshormonerna i kroppen är att träna, och att ligga på spikmatta. Det löser ju dock inte problemet men kan göra att man mår bättre så att man orkar lösa orsaken till stressen, och kroppen mår självklart bättre av att bli av med stresshormonerna. Gällande kost så rekommenderar jag utan tvekan någon variant av lågkolhydratkost, eftersom stresshormoner utsöndras när vi har lågt blodsocker, vilket vi får när det sjunker efter att ha varit högt, vilket det blir av en kost rik på kolhydrater. Det är onödigt att stressa kroppen genom maten vi äter tycker jag. Sen måste man hitta anledningarna till att man upplever stress/oro och lösa det som går att lösas, ta bort det som inte måste göras från schemat. Kanske VILL man träna 4 gånger i veckan men det är bara realistiskt att träna 2 gånger, då är det lite dumt att fortsätta sikta på 4 pass, för det ger bara ångest. Men ibland går det bara inte att plocka bort mer saker, ibland sitter man fast i en situation som är stressig (som jag gjort med mitt jobb, ibland har man stressiga perioder) och då får man göra bästa möjliga av det. Vad som funkar och inte är oerhört individuellt. När jag är stressad behöver jag hemma-tid. Jag vill gå i myskläder, unna mig en lång dusch, ligga i soffan under en filt osv de stunder jag faktiskt har tid, och mår bara sämre av att stressa iväg till gymmet. Någon annan mår säkert bra av att prioritera sin träning och kanske tid med vänner för att tänka på annat och slappna av. Lär känna dig själv och ta hand om dig!

Ha nu en skön fredag och en underbar helg!
Kramar!

torsdag 25 oktober 2012

Svar på frågor om viktnedgång

Jag fick en del bra frågor på förra inlägget om viktnedgång med LCHF, jag har svarat på dem i kommentarsfältet men tror att det är fler som undrar samma så här kommer en sammanställning.

Hur mycket kan man öka i vikt av muskelmassa genom träning?
Det är i princip omöjligt att svara på hur mycket man generellt kan öka i muskelmassa genom olika sorters träning, det är så oerhört individuellt och beror på så många faktorer! Vad man tränat, vad man ätit, om man stressat, och vad man har för individuella förutsättningar. Jag tycker att man kan nöja sig genom att konstatera att kläder sitter bättre, måttet på måttbandet krymper osv. Men om man vill veta rekommenderar jag att man gör en fettmätning, brukar finnas som tjänst t ex på gym eller hos personliga tränare. Det är viktigt att tänka på att olika sätt att mäta och till och med olika vågar av samma märke och modell kan ge olika resultat, så det bästa är att använda samma våg och endast jämföra förändring, vilken siffra på fettprocenten spelar egentligen mindre roll eftersom den inte är helt säker, däremot säger förändringen en hel del. Jag mätte med kort intervall min fettprocent på två olika sorters vågar och det skiljde 5%! Det som står klart är att man faktiskt kan öka ganska mycket i muskelmassa, läs gärna detta inlägget, för detaljer om min utveckling i höstas. Jag stod kvar på samma vikt men minskade över 8% i fett. Då spelar vikten på vanliga vågen inte så stor roll tycker jag... 

Jag ser och känner att jag har en helt annan kropp, handtagen är borta, är supernöjd och mår så sjukt bra, men har stått stilla i vikt de sista månaderna, kan det bero på muskler? Om man absolut har en hang up på vågen och inte måttbandet, vad skulle du rekommendera att göra för att gå ner det sista kilot och ligga kvar där stabilt?
Den här frågan tycker jag egentligen säger allt om hur vårt samhälle fungerar, det har blivit oerhört viktfokuserat och jag tycker det är sorgligt! Om du är nöjd med dig själv och mår superbra, varför låta vågen säga något annat till dig? Vikten på vågen är så oerhört irrelevant. Drick ett stort glas vatten och du har gått upp flera hekto! Gå på toaletten och gå ner ett halvt kilo! Det säger ju ingenting om varken hälsa eller något annat. Så mitt råd är att kasta ut vågen och låta din egen känsla för din kropp bestämma hur du ska må och vad du ska tycka om din kropp. Om man däremot har något envist kilo man vill bli av med (för att det syns i spegeln) eller vill formtoppa eller vad det nu än är, så finns det sätt att lyckas även med det, eller bryta en platå, läs mer här, men fråga dig framförallt om det är värt det och varför du inte låter dig själv känna att du gått i mål med din viktresa? NJUT av det du åstadkommit och din fina kropp!

Vissa säger att man ska ligga på en energifördelning på 70-80% fett, 15-20% protein och 5% kolhydrater om man kör strikt, men hur mycket protein anser du att en person skall få i sig per dag, 1gx kroppsvikt eller 2gx kroppsvikt? 
Den energifördelningen tycker jag låter bra för viktnedgång, men jag tycker inte att man ska räkna och väga och hålla på, håll dig hellre till handmodellen. 1g protein/kg kroppsvikt (önskad kroppsvikt om man viktminskar) brukar räcka för de flesta. Tränar man mycket och vill bygga muskler så kanske upp mot 1,5g/kg kroppsvikt. Tränar man EXTREMT hårt, typ kroppsbyggare så upp mot 2g, men du kan träna rätt hårt och mycket och klara dig utmärkt på 1-1,5 g. Det blir inte så miljövänligt att äta 2 g protein/kg kroppsvikt, och jag tror inte det finns någon "vanlig människa" som behöver det för att få och bibehålla en god hälsa. 


När man nått sin målvikt, kan man då lite smått börja unna sig en bit 90% Lindts, egengjord glass eller fröknäcke med ost och fortfarande ligga kvar på sin målvikt?
Vem är "man"? Vad DU kan lägga till för att hålla vikten finns det inget generellt svar på. Ofta funkar det med allt som du nämner, beroende på mängd och hur ofta, men för vissa funkar det inte alls. Vissa kan vara väldigt liberala och andra måste vara superstrikta för att hålla vikten. Mitt svar är: Prova! Lägg till en sak i taget av det du saknar och se vad som händer. Vissa blir enormt triggade av t ex choklad eller fröknäcken, så det blir inte en bit, utan 2 eller 3 eller 4 eller ännu fler, och likadant dagen efter osv. För dem funkar det då alltså inte att lägga till det. Funkar det för dig så njut! Kom ihåg när det gäller sött att det är något vi ska äta lite och sällan för optimal hälsa, oavsett vad vi väger!

måndag 22 oktober 2012

Viktnedgång med LCHF

Hej vänner!

Den senaste tiden har jag mötts av mycket förvirring, både i verkliga livet men framförallt på Instagram genom frågor och kommentarer både hos mig och hos andra. Det gäller mat och ätande och vikt och allt som har med det att göra. För många rasar kilona direkt när man börjar med LCHF och det vimlar av sensationshistorier i tidningarna. Tillhör du en av dem så var glad och njut av det =) Men för alla är det inte lika lätt, och här kommer därför mina bästa tips för att gå ner i vikt med LCHF. Observera att LCHF (eller lågkolhydratkost med naturliga fetter som jag hellre kallar det) för hälsa ofta kan vara betydligt mer tolerant. Då kan man ofta äta både rotfrukter, bär och frukt, men idag pratar vi viktnedgång. Here goes.

Vad ska man äta?

Protein:
Välj så rena proteinkällor som möjligt: ägg, fisk, skaldjur, fågel, kött. Välj så många olika källor som möjligt och välj gärna vilt och gräsbetat kött. Undvik panerat kött och var restriktiv med korv, charkuteriprodukter, färdiga köttbullar, hamburgare osv som ofta innehåller onödiga kh från potatis, socker och spannmål.

Grönsaker:
Här gäller ovanjordsgrönsaker, utom majs, plus lök. Majs vill man undvika eftersom det är så snabba kolhydrater, och lök vill du behålla fastän det växer under jord för att det innehåller så mycket nyttigheter.

Fett:
Endast fullfeta fettkällor, absolut inga lightprodukter och inga margariner eller andra konstgjorda fetter. Smör, majonnäs, kokosfett (inte silverpaketet i kyldisken), aioli, rapsolja, olivolja, avokado, oliver, bearnaise/hollandaise-sås (helst egenlagad såklart, annars läs innehållsförteckningen, det finns bra sorter i kyldisken!) kokosmjölk/kokosgrädde, vispgrädde, creme fraiche, smetana osv är bra val.


Hur mycket ska man äta?
Mängden kommer utgå från storleken på din hand, för vi har ju alla olika stora händer, eller hur? Och kroppen är fiffig med sånt. Med en handflata menas volymen av din handflata med fingrar, jämför med din knutna hand om det känns lättare. Med en kupad hand menas det som ryms i din kupade hand, ca 1 dl. En kupad hand fettkälla gäller om du väljer t ex grädde eller creme fraiche, väljer du en "helfet" fettkälla som majonnäs, aioli, olja osv gäller 2-3 msk.

Frukost: 
Till frukost ska du äta en handflata protein och en kupad hand fettkälla.

Lunch:
Till lunch gäller en handflata grönsaker, en handflata protein och en kupad hand fettkälla.

Middag:
Likadan som lunchen.

Mellanmål:
1 dl blandade nötter, om du tål nötter. Tål du inte nötter så ta bort. Syftet med detta mellanmål är främst att få i sig mineralerna från nötterna. Är du nötallergiker så fokusera på att äta mer skaldjur, men kanske behöver du ändå Mg-tillskott (Mg-brist brukar visa sig genom att man lätt får kramp).

Hur länge ska jag äta såhär?
För att kroppen ska våga släppa på sina fettreserver måste den känna sig trygg i att den får tillräckligt med mat. Du ska äta såhär i 3 månader. Har ingenting hänt på vågen kan du ta bort nötmellanmålet och fortsätta i 3 månader till. Efter den här tiden bör din viktminskning ha kommit igång, står vågen (eller hellre måttbandet) fortfarande envist stilla så finns det andra knep att ta till, men kontakta gärna en kostrådgivare innan du börjar krångla och prova olika knep. Om du börjar mixtra själv när kroppen egentligen bara behöver tid för att känna sig trygg är risken att du förstör den balans du behöver bygga upp. Det kan då vara bra att prata med någon utomstående med kunskap om näringslära och näringsfysiologi, som kan ge dig råd utifrån just dina förutsättningar.

Men var är...?
Yoghurtfrukosten, bären, smoothiesarna, ostbrickan, LCHF-snacksen, fröknäckebröden, LCHF-desserterna, proteinshakesen, LCHF-bröden, kaffe med grädde osv? Känner du igen dig i att sakna något av ovan från min beskrivning? Allt du äter utöver maten du behöver (se ovan), kommer påverka din viktminskning, och varje undantag från planen kommer skjuta fram ditt mål med en vecka. Det vill säga, om du varje vecka gör undantag för att det är kalas/fest, för att du är bortbjuden, för att du är sugen på brödfrukost osv, så kommer du aldrig gå i mål. True story. Att gå ner i vikt är svårt, eftersom kroppen inte vill det. Fettreserven är kroppens överlevnadsreserv och därför måste den känna sig trygg i tillgången på mat för att våga släppa på den. 

Är det omöjligt att gå ner i vikt?
Verkligen inte! Meningen med denna genomgång är inte att skrämma någon. Det går jättebra att gå ner i vikt med lågkolhydratkost, men det tar olika lång tid för olika människor och det är massor av faktorer som spelar in. Har du tidigare jojobantat och provat "allt", behöver din kropp troligtvis lite extra tid för att lita på dig igen. Det är nu det är dags att gå ner i vikt för resten av livet och stanna där, därför gör det ju ingenting om det tar lite extra tid. Troligtvis kommer du på köpet bli piggare, få en lugnare mage, sova bättre... och mår man så bra så gör det kanske ingenting om det tar en månad extra innan de där envisa kilona släpper? 

Ha tålamod och var snäll mot dig och din kropp! Och lycka till på resan mot att må ditt allra bästa och nå målvikten en gång för alla!

torsdag 18 oktober 2012

Ni kan kalla mig kostrådgivare!

Hur gick nu tentan? Jo den gick bra, helt fantastiskt bra faktiskt! Jag kände mig trygg innan, även om jag såklart var nervös, och under tentan behöll jag lugnet och fick ur mig allt jag ville. Resultatet blev såhär:

Anna Halléns kommentarer på min tenta

Mitt diplom!

Jag klarade det, och nu är jag officiellt Kostrådgivare!! Det känns helt fantastiskt bra, på så många sätt! Jag är enormt stolt över mig själv, för det har varit en större utmaning än jag var förberedd på. Jag har inte haft en enda ledig dag på 1,5 månad, och det sliter mer än jag kunde föreställa mig. Jag har antingen jobbat, varit på kurs, eller pluggat. Det var inte självklart för mig att det skulle gå så bra som det gick. Även om jag trodde att jag hade helt okej förkunskaper så har jag inte pluggat fakta på detta sättet sen gymnasiet, och inte pluggat alls sen universitetet för 5 år sedan, och då läste jag en teknisk utbildning med mycket formler och räknande, det vill säga helt annorlunda än denna kursen. Men när man har ett stort intresse för något och verkligen brinner för det kan man uträtta stordåd.

När jag kom hem efter kursen i måndags bröt jag ihop och grät en skvätt, alla känslor bara kom över mig. Stolthelt, lättnad, trötthet, och framförallt glädje. Glädje över att ha hittat ett så stort intresse som berikar mitt liv och glädje över att ha fått sammanstråla med så fantastiska människor! Från dag 1 så har vi tjejer på kursen inte haft några hämningar för varandra. Kursens första dag började med att vi berättade våra livs historier för varandra och sen har vi fortsatt därifrån. Vi har pratat sjukdomar, depressioner, sorg och glädje och kroppsliga problem. Allt i en salig röra, utan filter, och framförallt utan att döma. Gruppen har präglats av en enorm acceptans, som jag nog inte mött på samma sätt någon annanstans. När det gäller LCHF så är vissa i kroppen superstrikta, pga sjukdomar eller beroende, och andra mer liberala för att det funkar för dem, och allt har varit lika okej. Inget ifrågasättande, inga pekpinnar. Bara en stor respekt och nyfikenhet inför varandras olikheter. Alla hade speciella skäl att gå kursen, och det blir väldigt speciellt att dela en livsresa med andra människor på det här sättet. Om ni läser tjejer: TACK för allt! Ni har varit en stor del av min resa och jag hade inte velat dela den med någon annan. Ni kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta och jag längtar redan tills nästa gång vi ses, för det kommer vi göra.

Vad händer nu då? Ja jag har ju ett heltidsjobb som jag trivs bra med så där kommer jag stanna kvar. Jag kommer dock starta upp ett företag och framöver så kommer det gå att anlita mig som kostrådgivare. Jag har massor av planer och först på tur står väl personlig kostrådgivning, kostdagboksanalyser, kurser och föreläsningar. Men jag kommer öva på lite vänner och bekanta först så jag känner mig trygg i min roll. Jag hoppas kunna syssla med det lite på kvällar och helger, som ett sätt att berika min vardag eftersom jag tycker att det är så roligt! Jag brinner verkligen för kost och hälsa och att kunna hjälpa andra till sitt bästa mående är en dröm jag hoppas få förverkliga. Sen får framtiden utvisa var resan slutar...