Gott Nytt År!

Denna vackra blomma skickade fina farmor och farfar till oss idag, och med den vill jag önska Gott Nytt År till alla som valt att följa min hälsoresa under hösten 2011 och alla som vill följa mig under 2012! Hoppas ni får en fantastisk kväll och ett awesome 2012! Kram!

Hälsosatsning 2011 utvärdering

Jag startade den här bloggen för att motivera mig själv och för att dokumentera den hälsosatsning jag bestämde mig för att göra i höstas, efter en alldeles för lång period utan träning och med oregelbunden kost, vilket ledde till att jag kände ur form, slapp och i total obalans. Jag bestämde mig för att ta tag i det på allvar, och skärpte till min LCHF-kost med hjälp av en kostrådgivare, och tog tag i träningen med hjälp av en PT. För mig var detta de bästa investeringarna i mig själv jag någonsin gjort. Jag behövde en spark i baken och jag hade inte ork att prova mig fram och göra fel, jag ville göra rätt från början, eller så rätt som det går i alla fall.

Kostrådgivningen var extremt intressant och givande. Jag lärde mig massor om kost, men framförallt om mitt ätbeteende. Vad är det som får mig att äta för mycket och hur kan jag undvika det? Vad blir jag triggad av och hur mår jag bäst av att äta? Jag fick hjälp och stöd att våga lita på mig själv och min kropp och göra de val som passar mig bäst, och inte blint lita på saker jag läser. Alla är olika så alla metoder passar inte alla.

Att träna med PT är bland det tuffaste men också roligaste jag gjort. De första passen var riktigt kämpiga, dels hade jag varit ifrån träningen länge och dels var jag inte van att träna så hårt som PT-Daniel tvingat mig att göra. Jag har förr mestadels gått på olika sorters pass, som varit jobbiga i början men sen känts lättare och lättare. När jag tränar med Daniel blir det aldrig så. Passen blir aldrig lättare för han hittar ständigt nya sätt att utmana mig, och träning ska vara så för att vara effektiv. Det har dock varit en svår mental omställning, att vänja sig vid att jag på träningspass hela tiden ligger på gränsen till vad jag klarar av. När jag nästan inte klarar något känner jag att jag inte gjort bra ifrån mig, men jag har fått lära mig att utmana mig själv och numera tycker jag ofta att jag är grym ändå. Jag har lärt mig att se skillnaden, och det är riktigt häftigt att känna hur mycket mer jag orkar och hur mycket starkare jag är än för bara några månader sen. Framförallt tycker jag att jag blivit mycket tuffare, jag antar alla utmaningar som kastas på mig, jag gnäller inte utan bara gör.

Sammanfattningsvis så är jag väldigt nöjd med min hälsosatsning. Vägen har varit långt ifrån spikrak, jag har hunnit med två rejäla förkylningar och en urballning av min kropp i protest mot all stress. Jag har fått bra resultat i form av lägre fettprocent, men framförallt så har jag hittat tillbaka till balansen i mitt liv och i min kropp. Jag känner mig numera pigg, glad och motiverad, så som jag brukar vara. Nyckeln till detta är att jag tagit en sak i taget. Jag har tränat måttligt, 3 pass/vecka, tills jag kände mig redo att öka. Jag har ätit bra mat tills jag är mätt utan att väga och räkna kalorier. Nu är det dags för en uppväxling i form av 4 pass/vecka och en något striktare kost. Jag vet att det kommer ge mig ännu bättre resultat, men jag är också helt säker på att jag fått sämre resultat om jag redan under hösten tränat 4-5 pass/vecka och ätit kalorisnålt. Kroppen hade protesterat, antingen genom mer sjukdom eller genom uteblivna resultat, för den hade inte klarat mer stress än den redan bar på. Våra kroppar är primitiva varelser och har inte hängt med i den moderna utvecklingen. Min kropp fattar inte att min stress beror på t ex deadlines på jobbet, utan tror att det är någon slags fara jag är utsatt för. Och hur ska kroppen våga släppa ifrån sig fett och bygga muskler, som kostar mycket mer energi, när framtiden känns osäker och den inte vet om den kommer få tillräckligt med mat?

2012 kommer bli ett grymt år. 2012 kommer bli året då jag blir starkare och i bättre form än jag någonsin varit. 2012 kommer också bli året då jag ännu mer satsar på mig själv och mitt stora intresse: hälsa. Hoppas ni vill följa med mig även då, och stort tack till er som varit med mig under hösten!

Nyårstankar

Imorgon är det nyårsafton! Hur sjukt är det? Jag har alltid samma känsla, det känns både som mindre och mer än ett år sen sist. Det känns som att tiden gått fort, men samtidigt har det hänt väldigt mycket... Vi hittade äntligen en större lägenhet, vi flyttade, renoverade, jag bytte jobb, vi var på Sicilien, jag kom ur form fullständigt och tog tag i det igen. Generellt så kan man nog säga att året tog sig nu framåt hösten, det har varit ett ganska stressigt och lite jobbigt år annars. Det har hänt mycket roligt, men kanske lite för mycket på samma gång. Nu känner jag mig on track igen och tror starkt på 2012! Om inte annat så ska jag under 2012 bli jäkligt stark och fit i alla fall! =)

Nyårskvällen kommer firas med goda vänner, vi blev bortbjudna i sista stund och hade annars tänkt ställa till med fest själva, så det var skönt att slippa allt stök och bök. Jag älskar förvisso att ha fest, men det går inte att komma ifrån att det medför en del jobb, och med tanke på min förkylning hade timingen varit urusel. Istället behöver vi bara göra efterrätt, för det är knytkalas. Jag letade fram en gammal favorit, ett recept som jag faktiskt klippt ur en Buffé för många år sen och sparat, vilket jag är glad över, för vad sägs om detta?

Trefärgad chokladmousse på mandelbotten, ungefär så långt från LCHF som man kan komma =) Men det är inte nyår varje dag, och som man brukar säga: Det är inte vad man äter mellan jul och nyår, utan vad man äter mellan nyår och jul som räknas. Det finns helt enkelt tillfällen då man gör helt rätt i att göra undantag från sin vanliga kost, livet vore torftigt annars!

Livstecken

Jag blir långsamt bättre här i min ensamhet men det är värst vilken seg förkylning jag drabbats av - igen! Jag vet inte varför jag alltid drabbas så hårt, jag som lever så väl med bra mat och vitaminer och regelbunden träning. Men det har gått en väldans massa sjukdomar på jobbet och folk har ju inte vett att STANNA HEMMA!! Jag blir galen på människor som är på jobbet och snorar och hostar och sprider sina och sina barns baciller. Har man saker man absolut måste göra så kan man ju i så fall göra dem hemifrån och ge fasen i att smitta mig så att jag missar min träning!

Bag on bottle

Jag verkar vara sent ute - men hur smart är detta då??

En väska att fästa på vattenflaskan som rymmer telefon, nycklar osv. Jag brukar ha nycklarna till skåpet på gymmet i fickan på mina träningsbyxor, vilket ibland stör träningen, och PT-Daniel uppskattar INTE när jag meckar med grejer under tiden vi tränar. Han blir till och med ganska arg ibland, så detta kommer underlätta min träningsvardag massor! Finns på designtorget för 95 kr, jag beställde hem en direkt!

Sjukling

Blä, jag är så trött på att vara sjuk nu! Det började i måndags och sen dess har jag mer eller mindre varit däckad och sover, sover och sover. Snorig och ont i huvudet och ont i halsen. Det värsta är att jag missar en hel veckas träning, riktigt störigt när jag var i ett så bra träningsflow. Men what to do? Det är bara att vila och så får jag köra järnet nästa vecka istället. Nästa vecka är nämligen "finalveckan" innan jag byter träningsupplägg!

Så var julen slut

Julen gick lika fort som alltid, och kanske till och med ännu snabbare i år eftersom det bara blev en ledig dag från jobbet. Lillejulafton spenderades tillsammans med sambons familj och julafton med min. Det var lugna sköna dagar båda två med massor av god mat och riktigt mumsiga frukostar med julbordsrester. Jag höll min matplan ganska bra, men även om jag gjorde lite fler undantag än planerat så blev det inget frossande vilket var mitt huvudsakliga mål.

Fick väldigt bra julklappar och gladast blev jag såklart över de träningsrelaterade klapparna!

Träningstights från casall och träningslinne från Röhnisch. Linnet är från vårkollektionen och finns inte att köpa än, kul att ha en svåger som jobbar på Intersport! =) På bilden syns också något jag verkligen längtat efter, vilket min söta sambo uppmärksammat: hållare till iPhonen som man har på armen, nu kan jag lyssna på musik även när jag styrketränar!

Gissa om jag längtar till gymmet och gissa om det är frustrerande att jag blivit sjuk?!?

Ny fettmätning!

Igår var det dags att göra en ny fettmätning. Jag var rätt nervös inför den, för det har inte hänt ett dugg på vågen men jag känner mig väldigt annorlunda i kroppen, både starkare och fastare. Så jag hoppades på ett bra resultat men var rädd att bli besviken eftersom jag kämpat så hårt.

Min första fettmätning i oktober visade 36,8% kroppsfett. Det är inte ett bra resultat och det chockade mig att det var så dåligt eftersom jag inte är överviktig. Min andra fettmätning gjordes efter 6 veckor och visade 34,6% kroppsfett, dvs en minskning med 2,2% vilket var ett bra resultat eftersom jag under den tiden egentligen bara tränat ordentligt i två veckor. Två veckor gick bort för att jag var sjuk, och de två första veckorna gick mest åt till att gå igenom träningsprogrammet.

Sen förra mätningen har det gått 4 veckor, och dessa veckor har jag tränat alla mina 3 pass med PT-Daniel för att öka effektiviteten trots färre pass. Jag har börjat springa i 15 min efter styrkepassen för att få till mer förbränning och i förra veckan återinförde jag mitt fjärde pass.Vad blev då resultatet? Kolla här:

Tada! 31,7%! En minskning med 2,9% på 4 veckor, och total minskning med 5,1% på 10 veckor! Min muskelmassa har ökat med 3,6%! Väldigt nära mitt första mål nu som är att komma inom det acceptabla fettprocent-intervallet för kvinnor som är 25-31%. Jag är väldigt nöjd och stolt över mina resultat, och detta är bara början! Det som känns extra bra är att jag lyckats med det här utan att följa något kostschema och utan att räkna kalorier. Jag har ätit bra LCHF-mätt när jag är hungrig tills jag är mätt, och jag har till och med kunnat göra en del undantag. Därför finns det utrymme för fortsatta fina resultat. Jag har ökat min träning från 3 till 4 pass/vecka, och efter jul kommer jag också strikta till kosten ytterligare. Kommer bli väldigt bra det här! =D

"Det sitter i huvudet"

De bevingade orden ovan gjorde mig vansinnig i början när jag tränade med PT-Daniel. Jag brukade svara:

- Nä, det är i benen/armarna/magen jag har ont!!

För det var ju så det kändes och viljan saknades aldrig. Men jag förstår mer och mer vad han menar, och jag blir ständigt bättre på att bortse från hur det känns och bara göra.

Idag var en sån dag då jag inte hade någon träningslust alls. Jag var trött och slumrade på tåget hem. Hade ont i huvudet till och från hela dagen och det vägrade ge med sig fastän jag hällde i mig vatten. Kände mig svag och trodde att jag höll på att bli sjuk, alla på jobbet är sjuka så det hade inte varit konstigt. Släpade mig till gymmet och var i förväg lite besviken över att det inte skulle bli ett bra pass och att jag inte skulle kunna göra Daniel stolt. Där nånstans stannade jag upp och stängde av hjärnan, för de tankarna skulle garanterat förstöra dagens pass om jag lät dem fortsätta.

Dagens första övning var benpress, vilket är den övning där jag klarar högst vikt och bara känslan att ställa in maskinen på 90 kg gör mig alltid på bra humör. Första setet gick (till min förvåning) jättebra, så även andra och tredje. I fjärde setet höjer vi alltid vikten, Daniel beordrade 110 kg, och jag tänkte:

-Hur ska detta gå?

Svaret blev att det gick alldeles utmärkt! Jag klarade mina 12 repetitioner helt på egen hand, hur sjukt är det?? Efter det fanns inga negativa tankar kvar hos mig och passet blev riktigt bra med bra teknik och kontroll. 

Som avslutning fick jag köra supersets av pushdown med stång och dips på bänk, dvs köra dem efter varandra utan vila mellan. Dips är inte min starka sida och jag skulle tillråga på allt göra 20 stycken. Efter ungefär 5 st i det första setet kände jag mig helt slut, men jag har lärt mig att det enda som händer om jag klagar och påstår att det inte går, är att det tar mycket längre tid innan jag är klar, för Daniel ska ha så många repetitioner som han bett om, så är det bara. Så det var bara att sluta ögonen, stänga av tankarna och bara göra tills jag var klar med mina 20. Och det gick ju!

Att dagens pass var hårt känns redan i kroppen som längtar efter sängen. Det kommer göra duktigt ont när jag vaknar imorgon, men mitt lilla sjuka huvud längtar efter det, alla pass ger mig inte så mycket träningsvärk längre så när det händer känns det så jäkla bra!!

Julplaner

Nu närmar sig det riktiga julfirandet med stormsteg och det är dags att fundera över en strategi för julens ätande. Är julen ett planerat undantag då allt är ok? Eller är vissa saker ok eller är det fritt fram på t ex julafton? Eller det är kanske rentav strikt hela julen? Hur går era tankar?

Jag resonerar som så att det faktiskt bara gäller två dagars julfirande, på lillejulafton med sambons familj och på julafton med min. Jag kommer dessutom inte ha något träningsuppehåll utan det är träning 4 dagar/vecka som gäller både denna och nästa vecka, och därför kommer jag inte vara superstrikt med maten. Den mesta julmaten är LCHF-vänlig (sill och lax är mina favoriter på julbordet!) och jag kommer därför hålla ett rätt så lågt kolhydratintag, framförallt till frukost för då står jag mig bra och länge och blir inte lika hungrig och sugen som om jag börjar dagen med mackor. Men...! En öl får det bli till sillen och en skiva vörtbröd med skinka hör också julen till. Lite godis får det också bli till julspelandet på kvällen. Julen är en speciell högtid och vissa saker vill jag unna mig, men det blir inte två dagars totalt frosseri och jag kommer inte småäta godis hela dagarna.

För mig är detta en strategi som känns bra, jag vet att jag kan köra strikt direkt igen den 25e och jag accepterar att dessa avsteg eventuellt kommer resultera i en liten viktökning, i så fall får det vara värt det. Det viktiga är att man hittar sin egen strategi och inte låter sig påverkas av andra. Har du bestämt dig för att göra undantag så NJUUUUT av dem, annars är det ju helt bortkastat! Och har du bestämt dig för att vara strikt för att du behöver vara det, så lyssna inte på andras trugande. Vi har bara oss själva att stå till svars inför och alla gör sina val. Hitta DIN strategi, håll fast vid den och njut av jul och tid med nära och kära!

Ont, det gör ont...

Igår var det dags för Core med PT-Daniel och jag fick återigen ett annorlunda pass än mitt vanliga Core-pass. Blandade övningar och man vet aldrig vad som väntar, jobbigt men kul! Efter mitt Coopertest (som han tydligen inte var så nöjd med) ville han fokusera på min kondition så det blev ett rejält svettigt pass med extra intervaller, löpning, rodd och höga knän, phu!

Dock så var det igår något som inte kändes som det brukar, eller rättare sagt som det kändes förra veckan. Förvisso tränade jag på förmiddagen istället för på kvällen som jag brukar, men det brukar inte hindra mig från att ge järnet. Jag kände redan på väg till gymmet att jag inte alls var lika laddad och pigg i kroppen som jag varit de senaste gångerna, och det kändes inte bättre när vi började träna heller. Kände mig seg, och då blev jag frustrerad och sur. Men på något sätt lyckades jag vända det, inte känslan i kroppen, men inställningen. De senaste gångerna har det gått exceptionellt bra och jag kan inte förvänta mig att alla pass ska kännas så. Att jag känner mig segare än vanligt betyder inte att det inte går att genomföra ett bra pass, så det var bara att bita ihop och köra på.

Vi började med benträning och jag fick köra utfall i Smith-maskin. Hade 2 x 7,5 kg på stången vilket var bra tydligen eftersom Daniel brukar ha 2 x 10 kg och han är nästan dubbelt så stor som mig. Blev lite stolt kan jag erkänna och det var kanske därför humöret vände sen =) Oberörd är jag dock inte efter en denna övning, har rejäl träningsvärk i rumpan idag, men det är extra gött med träningsvärk som sitter där man vill ha den! Det är ju bara 5 veckor tills den stackars rumpan ska visas upp i bikini på beachen i Thailand! =D

Framsteg och komplimanger =)

Åh, träningen går så himla bra just nu och jag längtar konstant till gymmet! Det känns som att jag kommit över någon slags tröskel och just nu känner jag verkligen att träningen gett resultat, både i styrka, teknik och kanske framförallt självförtroende. Det är nog det jag är allra mest nöjd med - att jag tror på mig själv på ett helt annat sätt. Jag har så många gånger känt och trott att jag inte ska orka de sista repetitionerna, att vikter är för tunga, att jag inte ska ta mig igenom hela Core-passet osv. Men varje gång så har det ju gått. På något jäkla sätt så har jag alltid tagit mig igenom det, och därför har jag nu lättare att anta utmaningar när jag får dem, och jag tänker inte lika negativt om mig själv. PT-Daniel kräver perfekt teknik och tolererar inget mesande - så när han är stolt och säger att jag är grym, så har jag lärt mig att instämma!

Framsidespasset igår gick väldigt bra och jag ska inte tjata om det, men måste däremot skryta med komplimangerna jag fick! Först fick jag den konstigaste någonsin, Daniel kallade mig "Natural born freak" eller något liknande, och det var tydligen bra så jag analyserar det inte djupare =) Han var också nöjd med hur min överkropp utvecklats för jag har visst musklat på mig på ryggen. Efter passet gick en gammal klasskompis förbi som jag brukar snacka med på gymmet, och fortsatte berömma min rygg. Han tyckte det var grym skillnad sen jag började träna och det gjorde mig så galet glad att höra! Ler fortfarande när jag tänker på det, för jag har verkligen slitit hårt och att det nu börjar betala sig gör att jag bara vill träna mer och mer och mer..!

Växlar upp!

Jag började denna träningssatsning efter ett halvår helt utan träning, och gick ut lite väl hårt med ett mål att träna 5 pass/vecka. I kombination med ett stressigt och påfrestande jobb och 2 timmars pendling per dag så blev det för bra, och kroppen protesterade genom att först bli sjuk och sen balla ur när den inte fick vilan den behövde. Som tur är har jag en klok tränare som drog i handbromsen och bestämde att det var 3 pass/vecka som gällde, varken mer eller mindre, tills jag kände mig redo att öka. Han var också tydlig med att det kunde ta en månad eller ett år tills jag var redo för det, och att det kanske till och med är så att jag aldrig blir det, 3 pass per vecka är kanske en lagom nivå för mig.

Med denna överenskommelse har vi tränat på i snart 4 veckor och mot slutet av förra veckan kände jag hur det vände. Jag har blivit bättre på att lämna jobbtankarna på jobbet, jag känner mig återhämtad, träningssugen och redo inför varje pass, jag kan ge mer på träningen och jag bara längtar efter att träna mer. Att ge mig själv mer luft i schemat var således det bästa beslutet någonsin, för nu har träningsglädjen hittat till mig inifrån, istället för att jag försökt tvinga in den utifrån.

Med början denna veckan kommer jag därför att lägga i en extra växel i form av ett fjärde träningspass som är ett Cardio-pass: 20 minuter intervaller på crosstrainer och sedan 25 min jogging på löpbandet. Med mitt Cooper-test i färskt minne är jag grymt motiverad att bättra på konditionen, och med en Thailandsresa om 6 veckor kommer naturligt motivationen att få fart på förbränningen och komma i någorlunda bikini-form.

Mycket kan hända på 6 veckor - nu kör vi!!

Träna lugnt??

När jag gick från jobbet i tisdags sa en kollega till mig:
- Träna lugnt!

Jag svarade utan att blinka:
- Nänä, här tränas inte lugnt, här tränas HÅRT!

Vilket jag ju också gjorde! =)

Revansch!

Igår var det dags att träna baksida igen med PT-Daniel. Förra veckans pass gick jättebra, men av någon anledning var jag på så sabla dåligt humör att jag inte alls kunde njuta av det. Jag var därför fast besluten att göra om och göra rätt. Efter min påtvingade vilodag i måndags var jag extremt taggad och var nästan rädd att jag var övertaggad och inte skulle kunna bruka allvar. Det var därför fullt fokus som gällde och min vilja att prestera belönade sig med råge, och gårdagens pass gick ännu bättre än helgens pass!

Jag hade så mycket energi i kroppen och bestämde mig för att ta tillvara på det genom att ge allt jag hade och inte komma hem med någon onödigt sparad energi. Det var därför fullt ös i varje övning och när en muskelgrupp var färdigtränad så var jag verkligen helt slut i de musklerna. Tekniken satt och när Daniel sa "tid!" körde jag igång direkt, ingen smygvila och inget trams.

När styrketräningen var avklarad var jag skakig i kroppen men fortfarande fylld av energi så det blev 15 hårda minuter på löpbandet. När jag sprungit klart var jag så hög på endorfiner att det kändes som att jag hade kunnat köra hela passet igen, från början till slut. Jag studsade hem på trötta men glada ben, och efter en god middag som min snälla sambo lagat och ett avsnitt Dexter kom den berömda kraschlandningen när endorfinerna går ur kroppen. Sååå trött, men på det allra skönaste sättet!

Saffranskyckling

Inspirerad av Åse och diverse grönsaksrester i kylen svängde jag ihop en väldigt god gryta med saffran och kyckling igår. Jag älskar saffran och det passar extra bra såhär i juletider!

4 portioner

4 kycklingfiléer

1 hackad rödlök

1 pressad vitlöksklyfta 

100 g strimlad selleri

250 g strimlad savoykål
2 burkar creme fraiche med smak av saffran & tomat
1 msk kycklingfond

salt, peppar
150 g cocktailtomater

Smör eller kokosolja att steka i

Stek kycklingen i mindre bitar tillsammans med rödlök och vitlök. Tillsätt selleri och savoykål och låt fräsa en stund. Blanda ner creme fraiche och kycklingfond, smaka av med salt och peppar. Låt småputtra i 5-10 minuter och blanda ner halverade cocktailtomater innan servering.

Glad lucia!

Ha en mysig dag!

Vilodag!

Jag hade ännu ett träningspass med PT-Daniel inbokat ikväll, men han avbokade det i morse eftersom jag tränat två dagar i rad och har träning inbokad imorgon också. Jag är minst sagt mör i kroppen och har träningsvärk lite här och var, så en vilodag var väldigt välkommen. Framförallt är jag glad att ha en tränare som tar ansvar för både min träning och min vila och inte låter mig köra på för hårt, för jag var helt inställd på att träna ikväll trots att det hade inneburit 4 dagars träning i rad. 

Sambon är iväg och kollar på massa sport så jag har haft en skön kväll för mig själv: lagat mat till julmusik, ätit gott och myst i soffan med tända ljus. Nu börjar det närma sig läggdags så jag får ordentligt med sömn och kan köra hårt igen på morgondagens pass! 

Några av årets tomtar säger gonatt:

Bästa passen hittills!

De två senaste träningspassen med PT-Daniel har varit de bästa hittills! Jag vet inte vad som hänt, men allt flyter på så himla bra. Kanske har min kropp vaknat till liv igen efter träningsuppehållet när jag var sjuk, och kanske kanske börjar jag äntligen komma i någon slags form??! Eller åtminstone början till form =) Hur som helst är det just nu ännu roligare att träna än vanligt, och jag passar på att njuta av känslan!

I lördags var det styrketräning framsida + triceps på schemat och till skillnad från passet i tisdags så kändes allt bara roligt och bra. Inga negativa tankar, jag körde på och fick prova nya övningar och fick också prova att köra ett drop-set när jag körde benpress. Kul att prova nya saker, och minst sagt en konstig känsla att ha en vikt som är mycket lägre än jag brukar ha, och känna att det inte är tungt, men ändå bara bränner det i benen. Musklerna fick vad de tålde helt enkelt!

Igår var det dags för Core som jag fortfarande alltid våndas inför. Det kändes inte direkt bättre när Daniel informerade mig om att vi skulle testa min kondition... 2 km på snabbast möjliga tid stod på agendan (Coopertest), och jag fick kämpa hårt med tankarna eftersom jag visste vilket jävelskap som väntade mig sedan och att jag skulle vara helt slut redan när passet började. Jag lurade mig själv ganska framgångsrikt att konditionstestet var det enda på agendan och pinnade på. Min tid blev 11 min och 30 sek om jag minns rätt, vilket gav mig värdet 36 och därmed snubblade jag precis in på medel-delen av skalan, men gränsar till under medel. Inte ett strålande resultat med andra ord, men ett bra startvärde, härifrån ska det ju bara bli bättre. Kul att ha något att jämföra med om ett tag!

Core-passet då? Jo, till min stora glädje fick jag ett helt annat pass än det jag brukar köra och det var riktigt roligt! Fick lite skäll för att jag "smygvilar" mellan övningarna, men jag skärpte till mig och bytte snabbt som attans till nästa övning. Daniels onda öga vill man undvika!! Förra veckan blev således en grym träningsvecka med rejäl träningsvärk som följd i större delen av kroppen idag, härligt! Träningssuget är definitivt här och jag längtar redan till nästa pass!

Jag klarade mig!

Jag har alltså inte legat däckad hela veckan, jag har bara haft lite mycket på agendan och inte hunnit/orkat blogga. Det verkar alltså som att jag är immun mot vinterkräket, men jag har läst att det inte behöver vara så bara för att man inte drabbats när man är vuxen, det kan ändå komma senare, så jag ropar inte hej än...

Vinterkräksjuka??

Uh oh... Kvällens pass med PT-Daniel är inställt pga vinterkräksjuka... Jag har hittills aldrig haft det så jag hoppas att jag är en av de lyckliga som är immuna mot eländet. Bättre förutsättningar att bli smittad borde dock knappast finnas, träffades ju igår kväll! Känner mig lite konstig i kroppen men jag hoppas att det bara är psykiskt, på samma sätt som det börjar klia nåt fruktansvärt så fort man hör ordet löss...

Vad är mitt problem?

Kvällens träningspass med PT-Daniel gick grymt bra, tyckte han. Själv vet jag inte vad jag tyckte. Första halvan var jag nöjd med, vi körde en helt vansinnig inledning för benen med knäböj, leg curl och utfall om vartannat utan vila, för att avsluta med jägarvila i 1 minut vilket fick mina ben att skaka rätt rejält. DÅ kände jag mig grym, för jag kunde ta i och fattade knappt att jag orkade. Sen var det dags för armar och rygg, och fastän tekniken satt bra i de flesta övningar och jag fick massa beröm så kändes det inte bra. Precis som förra veckan fick jag typ kramp i underarmarna, blev så trött i dem att jag inte kunde ta i som jag ville och där nånstans tappade jag mitt fokus. Det var som att jag gav upp och jag kände mig bara klen och kass, trots att Daniel var duktigt på G och gav mig nya roliga övningar och massor av pepp. Suck.

Det är varken vettigt eller snällt mot mig själv att vara så kritisk. Jag vet att Daniel är hård och knappast ger oförtjänt beröm - så varför kan jag inte bara inse vilket grymt jobb jag gör och berömma mig själv lika mycket?? Efter ett pass som dagens borde jag hoppat och skuttat av glädje, det brukar jag ju göra, istället avverkade jag pliktskyldigt mina 15 minuters löpning efteråt och lunkade hemåt. Glädjen har fortfarande inte hittat till mig och jag misstänker sömnbrist. Jag kan inte tro att det funkar att sova för lite hela veckorna för att sen ta igen det i helgen, vecka efter vecka efter vecka. Jag vet ju att kroppen inte funkar så utan behöver ordentligt med sömn varje natt eller åtminstone de flesta nätter. Ändå har jag så förbaskat svårt att komma i säng i tid. Nu har jag dock ingenting att skylla på längre, frukost och mellanmål är förberedda till imorgon, kläder framlagda, tänderna borstade och nu har jag fått skriva av mig också. Nu väntar en stund på spikmattan och sen sömn och omladdning inför morgondagens träning!

LCHF-bröd

Jag har förr bakat Katrins LCHF-bröd, men denna gången gjorde jag några små ändringar, blev mer proteinrikt och ännu godare!

ca 20 skivor

1 dl fibrex 

½ dl krossade linfrön 

½ dl solrosfrön

1 msk fiberhusk

½ dl mandelmjöl

½ dl kokosnötmjöl

1 tsk bakpulver

1 msk BakePro

En liten burk naturell keso (250 gram) 

3 ägg

salt och peppar 

riven ost

Blanda de torra ingredienserna. Rör ihop ägg och keso, och blanda sen ner de torra ingredienserna. Salta och peppra. Bre ut blandningen (den blir ganska tjock och grötig) i en ugnsform täckt med bakplåtspapper. Toppa med riven ost. Grädda ca 15 min på 200 grader.

Redo för ugnen

Gräddat och klart

Färdigt att avnjutas med Bregott och ost

And the mys goes on

Ibland (och det var alldeles för länge sen sist) är det skönt att kasta ut alla måsten och borden med huvudet före och bara göra det som faller en in. Vi har fortsatt på det spåret här hemma idag och nu väntar lite adventsfika: chai-te och LCHF-Ris à la Malta, till mysiga The Holiday! Ha en fortsatt skön kväll där ute!

Vilodag

Här händer det inte mycket idag... Sen frukost med lite julmatsrester från veckan, ett par avsnitt Twin Peaks i soffan, och efter all denna ansträngning var vi så trötta jag och sambon att vi fick kura ihop oss under filten i soffan och sova någon timme till skidor på TVn =) Söndag när det är som bäst alltså, bara koppla av och komma ner i vilopuls, helt utan måsten. I takt med att mörkret faller börjar det dra ihop sig mot att tända andra ljuset tillsammans med en kopp julte och någon slags fika, jag är sugen på att prova en LCHF-variant av Ris à la malta, keso utblandad med vispad grädde och vaniljpulver.

Ha en skön söndag och njut av ledigheten!!

Slut i rutan

Jag trodde faktiskt inte att jag skulle palla att genomföra ett bra pass ikväll, men på nåt magiskt sätt så gick det, och det gick riktigt bra dessutom! PT-Daniel var nöjd, och tyckte det gick mycket bättre än igår, så då är jag också nöjd! Det var bara i ett set chest press som jag fuskade och sträckte ut armarna helt för att få en liten sekunds vila, men inget undgår Daniel, och den blick av besvikelse jag får när jag slarvar är inte nådig. Jag känner mig som ett litet barn och skäms, men det är bara att ta nya tag och göra om och göra rätt. Berömmet låter inte vänta på sig när jag är duktig, och det är värt att kämpa för!

Inspirerad av Oscar, som också tränar med Daniel, har jag börjat avsluta mina styrkepass med 15 minuters löpning. Stressen som träningen orsakade bestod endast av antal pass/vecka, så jag kan lika stanna en kvart extra när jag ändå är på gymmet för att ytterligare öka effektiviteten när vi nu gått från 5 till 3 pass/vecka. Det är dessutom rätt skönt att få springa av sig och vara helt utpumpad när passet är slut. Just nu finns det inte mycket kraft kvar i min kropp, armarna skakar och kommer garanterat göra väldigt ont i morgon. Jag har precis fått i mig en proteinshake och samlar kraft för att stappla till duschen och sen stupa i säng...

Trötter

Det är en trött Tove som sitter här och äter och försöker tagga till inför kvällens PT-pass. Kom precis hem från jobbet och satt och slumrade på tåget vilket inte hör till vanligheterna. Men lite mat och träningsplaylisten på högsta volym tänkte jag skulle ge mig lite mer energi. Taggad eller ej, PT-Daniel kommer tvinga mig att ge allt, men det blir helt klart lättare om jag känner mig på G redan när jag kommer dit. Nu ska jag sätta igång med mina förberedelser för morgondagen så att jag välförtjänt kan stupa i säng när jag kommer hem!

Avslappning

Eftersom jag stressat för mycket på sistone, både på jobbet och fritiden, så försöker jag nu bli bättre på att planera in lugn och ro i schemat. Imorgon kväll blir det myskväll av något slag med sambon, jag minns för övrigt inte riktigt när vi senast hade en lugn vardagkväll tillsammans och det säger väl rätt mycket om hur den senaste tiden varit för oss båda. Det är alltid någon som jobbar sent eller är iväg på något... Nästa torsdag har jag ingen träning inplanerad, och sambon är dessutom iväg på julbord med jobbet. Vid dessa tillfällen brukar jag alltid se till att bjuda hem någon tjejkompis vilket jag var ytterst nära att göra även igår. Jag stannade dock upp och tänkte efter en stund först. Är det verkligen det jag vill? Svaret blev nej, jag var inte alls sugen på att boka upp något denna kväll även om det såklart alltid är mysigt med tjejkväll. Jag ville vara för mig själv och ta det lugnt, så jag bokade in mig på en timmes massage på Gilda skolan, det har både jag och min kropp gjort oss förtjänta av. Sen blir det någon enkel och god mat hemma (troligtvis favoriten varmrökt lax) och sen kanske några avsnitt av Desperate Housewives i soffan =) Jag längtar redan efter denna kväll vilket är ett tydligt bevis på att jag gjorde rätt val!

Träningsabstinens

Ytterligare ett bevis på att jag börjar bli lite träningsstörd... Vi flyttade igår veckans planerade Core-pass från fredag till lördag, första känslan var att det kändes väldigt skönt att få vara hemma en hel fredagkväll. Nästa känsla var träningsabstinens i förväg! Ingen träning alls varken torsdag eller fredag?? Jag funderar så smått på att köra ett Cardio-pass på egen hand på fredag, men med tanke på hur min kropp betett sig senaste tiden så tar jag det väldigt lugnt. Känner jag mig fortfarande sugen på fredag och jag kommer hem i tid så ser jag inget hinder, men känner jag mig det minsta stressad är det soffan som gäller!

Oflyt?

Dagen idag var minst sagt hektisk: Jobba -> åka på jobbmöte i annan stad -> ta bussen till stationen -> vänta på försenat tåg i kylan -> åka tåg -> cykla hem -> byta om till träningskläder -> rusa till gymmet för att hinna dit till kl 20. I vanliga fall är jag rätt mör, trött och sur efter en sådan dag. Men idag längtade jag så mycket efter att träna att humöret var på topp när passet startade, trots allt. Som vanligt var det både roligt och kämpigt att träna med Daniel. Jag gör framsteg och har höjt en del vikter, men jag är fortfarande inte riktigt kompis med pull ups och peck back. Av någon anledning blev jag dessutom vansinnigt trött i underarmarna idag vilket hindrade mig från att ta i så mycket som jag velat i några övningar, störigt!

På det stora hela tyckte jag ändå att passet gick bra, och jag var som vanligt strålande glad efteråt. Dessvärre tyckte inte Daniel att det gick fullt så bra, av någon ganska luddig anledning. Han pratade om att vi kanske inte riktigt fått till samma flyt som vi hade innan jag blev sjuk och att jag kanske tänker för mycket? Kanske inte det bästa att säga till Fröken Självkritisk som vill göra allt perfekt hela tiden, men som tur är var jag så hög på endorfiner att inget kunde sänka mitt humör. Det kommer alltid finnas bättre och sämre pass, och det kommer definitivt alltid att finnas saker att förbättra, det är bara att acceptera. Oflyt eller ej, armarna skakar sådär härligt som de gör efter att ha jobbat hårt och kroppen är efter att endorfinkicken lagt sig helt slut, så nåt rätt gjorde jag allt! =)

Längtar!

Åh äntligen har jag blivit sådär träningsknäpp igen! Sitter på jobbet och bara längtar till kvällens pass med PT-Daniel! Kanske får jag äta upp mina ord imorgon när kroppen värker och det är dags för ännu ett hårt pass, men det får jag ta då. Nu längtar jag till min lilla plats där jag kan släppa alla jobbtankar och all stress och bara fokusera på mig själv och min träning, det roligaste jag vet just nu!

Fröknäckebröd

Jag måste ju bara tipsa om dessa fantastiskt goda fröknäckebröd! De är den nya favoriten här hemma och de är nästan farligt goda... Salta och krispiga och goda att äta precis som de är, men ännu godare med Bregott och en skiva lagrad ost. De kommer med all säkerhet plockas fram nästa gång vi har ostbricka. Första gången gjorde vi dem helt enligt receptet men andra gången provade jag att byta ut solroskärnorna mot pumpakärnor och det blev också jättegott. Nästa gång tänkte jag prova med melonkärnor. Till och med min knäckebrödsgalna sambo som kan vara svårflirtad när det gäller substitut till hans favoriter är eld och lågor!

Redo att gräddas

Klara att njutas - mums!

Var tog helgen vägen?

Denna helgen försvann snabbt som attan... I fredags blev det en lång kväll på jobbet (som alla andra dagar förra veckan) och sen var det hem och joina sambon i köket med kalasförberedelser. I lördags blev det således städning och mer matlagning inför kalaset och sen kalas för närmsta familjen och släkten för min sambo som fyllde 30 för 2 månader sedan. Kalaset blev väldigt lyckat och det var roligt att träffa alla. Jag hann mysa ordentligt med finaste brorsonen som nyligen fyllt 4 månader och fick också tid med sambons brorsdotter som helt plötsligt fyllt 6 år. Hur gick det till undrar jag?? Kommer kanske lite bilder från kalaset ikväll om jag orkar hålla mig vaken. Förra veckan var galet intensiv och denna veckan började lite i samma spår. Behövde vara på jobbet kl 7 så jag tog snällt tåget strax efter 6, men det blev mer än en timme försenat pga växelstrul. Kul kul.

Veckan som kommer har jag lite mer planerat än jag hade önskat. Jobbmöten kvällstid både idag och imorgon, träffa min underbara kostrådgivare Åse på onsdag (längtar!) och så träningen på det. Denna veckan (och 3 veckor framöver) kommer jag köra alla mina 3 pass tillsammans med PT-Daniel. Det ska bli grymt kul, men jag förbereder mig mentalt på att stappla fram, han är duktig på att ge mig träningsvärk! Som kompensation för allt som händer är torsdagen helt fri från måsten i kalendern. Istället blir det julmys-kväll med sambon. Den preliminära planen är att äta julkorv med blomkålsmos och se på Love actually för att hitta julkänslan, mysigt!

Hoppas få mer tid att blogga framöver men just nu prioriterar jag hälsan framför allt, och där är nyckelorden sömn, vila och återhämtning!

Hatkärlek!

Jag ser aldrig fram emot mina Core-pass. Jag har förvisso bara kört 3 stycken, och jag hoppas att jag i framtiden ska kunna längta efter dem på samma sätt som jag längtar efter mina styrkepass, men jag tvivlar på att det kommer bli så. Jag våndades hela dagen igår inför passet och det kändes bara värre och värre ju närmre jag kom.

Lite kortfattat så går ett Corepass till såhär:
- 3 magövningar: 30 sekunder av varje, ingen vila mellan. 5 burpees. Allt x3.
- 3 benövningar: 30 sekunder av varje (utom jägarvilan som vi kör i 1 minut), ingen vila mellan. 5 burpees. Allt x3.
- 3 magövningar: 30 sekunder av varje, ingen vila mellan. 5 burpees. Allt x3.

Det vill säga det blir totalt 9 varv av eländet, plus att 20 minuter intervaller på cross trainer ingår. Tilläggas bör att PT-Daniel gärna (läs: alltid) slänger in lite annan jävelskap när man minst anar det. Igår blev det pulshöjare under de 3 sista varven i form av att springa upp och ner på stepbräda varvat med 10 armhävningar. Sen fick jag byta till jämfotahopp upp och ner på stepbrädan, tills jag fick kramp i vaden... Så nä, det känns inte bättre under tiden jag tränar heller. Jag brukar tycka att nästan all träning är rolig, men detta är inte kul. De 15 första sekunderna av den första övningen kändes riktigt bra igår, och efter det första varvet kändes det någorlunda okej. Efter andra varvet däremot var jag helt slut och armar och magmuskler värkte. I det läget är det ganska knäckande att veta att det är 7 varv kvar. Så ska man inte tänka säger Daniel, men jag undrar hur jag ska kunna bortse från det?? =)

Varför utsätter jag mig för detta då? Dels är det uppenbart att träningen är sjukt effektiv, för jag har träningsvärk i hela kroppen idag, och den lär sitta i några dagar framöver. Men framförallt så är känslan EFTER passet helt obetalbar. Det känns varje gång lika overkligt att jag faktiskt klarade det, jag känner mig grymt duktig och blir vansinnigt stolt över min prestation. Fysiskt stapplar jag hem som en gammal tant efteråt, men psykiskt svävar jag som på moln, och den känslan gör det värt all smärta!

Vad tränade jag igår?

Ja det är ju en fråga jag inte behöver fundera särskilt länge över, eftersom jag har träningsvärk från baksidan av låren upp i nacken, så svaret är baksida! Framförallt ryggen är helt slut, vilket i och för sig känns lite gött eftersom jag inte fått så mycket träningsvärk där tidigare. Men nu är det dags för Core, och jag undrar hur det ska gå?? Håll tummarna att jag överlever!

Vilken kväll!

När jag kom till gymmet efter min tuffa och långa dag på jobbet (var hemifrån över 12 timmar) kände jag mig som en urvriden disktrasa ungefär, fast med 180 i puls. Jag ville så gärna göra bra ifrån mig men trodde inte min kropp skulle palla...

Vi började med att göra en ny kroppsfettmätning. Resultatet blev 34,6% mot 36,8% förra gången, dvs en minskning med 2,2%. PT-Daniel var jättenöjd med tanke på att jag varit sjuk och konstig i kroppen de senaste veckorna och inte kunnat träna så mycket. Är jag nöjd då? Ja det är jag väl, men jag är otålig!! Jag vet att jag inte kan förvänta mig mer resultat med tanke på förutsättningarna jag haft, men det känns lite sjukt och verkligen inte okej att jag ligger över det acceptabla intervallet för fettprocent. Men det kommer det att bli ändring på!

Trots tröttheten var jag fast besluten att göra kvällens pass till ett bra pass, för det tyckte jag mig vara värd efter min tuffa dag. Motivationen visade sig ge resultat och passet kändes riktigt bra! Jag fick göra extra set av några övningar, kunde höja någon vikt och fick också prova några nya övningar, bl a marklyft som gick riktigt bra! Det var som vanligt väldigt roligt att träna med Daniel, och precis som vanligt lämnade jag gymmet sprudlande glad och med en känsla av att jag klarar så mycket mer än jag tror! Hoppas att jag kommer få ha den känslan i kroppen även efter morgondagens pass som är ett Core-pass... Jag ber även till högre makter att träningsvärken från dagens pass väntar tills på fredag med att slå till med full kraft, annars kommer det bli tufft för mina stackars armar imorgon...

Vilken dag...

Ja jösses vilken dag det varit, och fortfarande är. Till att börja med skulle jag vara på jobbet kl 6 för en så kallad releasemorgon. Jag har en timme till jobbet så klockan ringde vid 04.15. Skönt. Jag var livrädd att missa tåget så jag var på centralen i god tid, stod och väntade och tyckte att det var rätt skönt att veta att jag skulle få sitta ner i lugn och ro, äta frukost, lyssna på radio, och kanske slumra en stund. Precis innan tåget kommer in inser jag: "Helvete, jag glömde datorn!!". Jag har i vanliga fall inte datorn med mig hem men jag var tvungen idag. Jag skulle vara på plats hos kunden och vårt kontor är larmat så tidigt på morgonen så det fanns inget alternativ. Det var bara att rusa upp till cykeln och cykla hem, väcka sambon för att meddela att jag tog bilen eftersom han har den i vanliga fall. Sen fick jag genomsvettig sätta mig i bilen och börja köra. Till saken hör att jag aldrig kört till jobbet tidigare och dessutom har vansinnigt dåligt lokalsinne. Jag har ingen GPS utan fick använda Kartor-appen i iPhonen, inte optimalt på motorväg kan jag meddela. När jag började närma mig ringde min projektledare och när jag lade på luren insåg jag att jag precis missat den avfart jag skulle tagit... Men efter många om och men kom jag fram och 6.15 satt jag redo vid skrivbordet vilket var hur lugnt som helst eftersom vi skulle sätta igång på allvar 6.30. Pulsen däremot gick inte ner på många timmar efter denna rivstart...

Sen har det varit en lång dag med mycket strul av allehanda sort och efter att ha varit vaken i 12 timmar är jag minst sagt trött. Men dagen är inte slut än, för ikväll är det åter dags för ett pass med PT-Daniel. Håll tummarna att jag lyckas fokusera och prestera trots allt, för jag orkar inte få skäll idag, det är en sak som är säker...

Veckoplanering

Det är dåligt med uppdateringar här men det är mycket som händer nu: kaos på jobbet och vi har varit bortresta de två senaste helgerna. Dessutom håller vi på att fixa och planera inför sambons (försenade) 30-årskalas som äger rum på lördag. Vår lägenhet är långt från färdiginredd men vi gör så gott vi kan för att göra den lite mysigare. TV-bänken blev nästan klar igår, vi ska fixa det sista ikväll då vi även blir av med vårt gamla soffbord. Vardagsrummet kommer kännas mycket rymligare med "bara" ett soffbord!

Veckans mat blir av förklarliga skäl extremt snabblagad, vilket jag tycker är lätt ordnat när man äter enligt LCHF. Jag storhandlade igår och köpte på mig korv, lax, grillad kyckling, såser, grönsaker mm, vilket kommer resultera i ungefär dessa snabba rätter:

- Grillad kyckling med sugar snaps, paprika och Lallerstedts Lime-aioli
- Korv med coleslaw, paprika och smörfräst savoykål
- Varmrökt lax med broccoli och Lime-aioli 

Veckans träningsschema är också uppdaterat. Det blir helt enligt plan 3 träningspass varav 2 med PT. Förmodligen kommer vi även göra en ny fettmätning, ska bli intressant att se om jag fått några resultat fastän jag inte kunnat träna som jag velat.

Checkar ut och checkar in

Så var ännu en arbetsvecka avklarad och en ovanligt skön helg väntar. Jag och sambon beger oss ikväll iväg på en riktig gourmetweekend, två övernattningar på hotell väntar med 3-rätters middag ikväll och 5-rätters imorgon. Utöver det blir det hotellfrukostar och förhoppningsvis fint väder så vi kan ge oss ut och promenera i den fina naturen. Anledningen till denna lyx är att min sambo fyllde 30 för ett tag sedan, och jag gav honom smart nog en present som även jag skulle få glädje av. Jag visste dock inte när jag bokade hur extremt vältajmad denna helg av vila och mys skulle bli!

Äntligen!!

Igår var det äntligen dags att träna med PT-Daniel igen! Som jag längtat! Jag har ju varit sjuk och allt möjligt elände så jag har fått ställa in pass efter pass. Vi har diskuterat varför jag mått som jag gjort och det står ganska klart att det är stress och sömnbrist som är boven i dramat, och anledningen till stressen är att jag strävat efter 5 pass/vecka. Uppenbarligen funkar det inte för mig just nu att träna så mycket, så vi har bestämt att det från och med nu är 3 pass som gäller, på obestämd framtid. Istället ska vi (läs: Daniel) se till att göra de pass jag kör så effektiva som möjligt och jag kommer träna med honom 2-3 ggr per vecka för att öka chanserna att uppnå de resultat jag vill ha även med färre träningspass.

När jag valde att träna med PT var min förhoppning att hitta en person som ser till min hälsa i stort och inte bara fokuserar på träningspass och repetitioner och vikter. Daniel uppfyller alla mina förväntningar genom att anpassa träningen efter min livssituation och genom att vara den som drar i handbromsen när jag vill mer än min kropp klarar av.

Så till gårdagens pass! Vi tränade framsida och triceps och som alltid blev det lite bonusövningar, igår i form av jägarvila ("stolen" mot vägg) och plankan bland annat. Det var sjukt jobbigt och benen skakade, men det var så skönt att kunna ta i ordentligt igen och roligt att slippa träna själv. De senaste passen jag gjort på egen hand har varit rätt tråkiga, så det var kul med en nytändning! Idag är träningsvärken tillbaka efter några veckors frånvaro men jag njuter verkligen av den och längtar redan efter nästa veckas träning!

Uppdatering och myskväll

Jag mår mycket bättre och det känns uppenbart att min kropp behövde vila och sömn. Utmaningen är att fortsätta på den vägen och inte låta det bli en engångsföreteelse, för i så fall är jag snart tillbaka igen, och det vill jag inte. Jag vill må bra och vara frisk och stark, det är det hela min hälsosatsning handlar om! Problemet är att prioritera, jag vill ju göra allt, och så har det alltid varit. Men livet blir ett pussel när man ska hinna jobba, pendla, handla, laga bra mat, träna, städa, diska, tvätta, inreda klart en lägenhet och däremellan gärna hinna med lite kvalitetstid med sambo, vänner och familj också. Jag får väl helt enkelt tänka som jag gör på jobbet: jag gör det som är mest prioriterat de 8 timmar jag är där och det jag inte hinner, det hinner jag inte, end of story. Sen kommer en ny dag med en ny prioriteringslista. Sömn och återhämtning måste högre upp på min privata prio, det är ett som är klart.

Kvällen igår var väldigt avslappnande och mysig! Efter jobbet var jag på ansiktsbehandling på LenHud som jag varmt kan rekommendera. Blir alltid så väl omhändertagen där, och jag frågar mig själv varje gång varför jag inte går på behandlingar oftare. För mig finns det ingen bättre känsla än att bli ompysslad, och det är något jag borde unna mig mer. Jag kostade dessutom på mig lite lyxiga produkter: rengöringsmjölk, en ansiktskräm och ett serum. Alla är bra "nu på vintern när man måste ta bättre hand om sin hud". Toklurad säkert men det är alltid trevligt med nya produkter i badrumshyllan!

Efter behandlingen var jag på bio med bästa väninnan J. Vi såg I don´t know how she does it, med Sarah Jessica Parker. Den var mysig, rolig och tänkvärd med hög igenkänningsfaktor. Vi var eniga om att ge den 3/5 i betyg. Bio borde jag också gå på lite mer, det är skönt att få ge sig in i en annan värld en stund. Vilken tur då att det är dags redan nästa vecka igen, då står nya Twilight-filmen på agendan!

Gonatt!

Jag har alltid svårt att komma till ro på kvällarna, och det har jag haft ända sen jag var liten. Det är så mycket jag vill fixa och dona med, och tiden räcker inte riktigt till. Jag har aldrig varit någon morgonmänniska, därför är det extra kämpigt för mig att tvingas gå upp kl 6 varje dag som jag gör nu eftersom jag pendlar en bit till jobbet. Många är morgnarna då jag tänker "ikväll ska jag minsann gå och lägga mig klockan nio så jag får sova ut", men har det någonsin hänt? Svaret är nej, fram tills ikväll, för nu är det dags för bingen. Frukost och lunch är förberedda, tänderna borstade och kläder tills imorgon framlagda. Nu väntar en stund på spikmattan vilket jag hoppas ska hjälpa min kropp att göra sig av med lite stresshormoner, och sen förhoppningsvis 8 timmars välbehövlig sömn...

Risig

Jag cyklar förbi gymmet på vägen hem, och blev idag grön av avund när jag såg PT-Daniel stå och instruera en annan tjej. Jag skulle ju också träna idag!! Men jag fick ställa in det, för min kropp verkar vara helt i obalans. Jag är återhämtad från förkylningen, men igår kväll började jag må väldigt konstigt. Jag fick ont i magen och frös så jag skakade. Jag tog en lång varm dusch men det var som att jag inte kunde bli varm. Även i sängen under täcket låg jag och huttrade vilket gjorde det svårt att somna och jag vaknade mitt i natten med ont i magen. När jag vaknade i morse var jag aptrött efter att ha sovit så lite och dåligt och dessutom genomsvettig. Jag kände mig dock inte tillräckligt dåligt för att stanna hemma så jag pallrade mig iväg till jobbet men har hela dagen känt mig skakig. Jag hade ingen aptit och fick tvinga i mig halva min sallad till lunch, trots att det var sallad med varmrökt lax som jag älskar.

Jag vet inte vad det beror på, om jag började träna för tidigt efter förkylningen eller om det är stressrelaterat eller nånting annat. Oavsett vad orsaken är så är det uppenbart att min kropp ber om vila och det ska den få. Ikväll blir det en lugn kväll i soffan och imorgon har jag passande nog en ansiktsbehandling inbokad. I helgen väntar ännu mer vila eftersom jag och sambon beger oss iväg på en gourmetweekend som var min 30-årspresent till honom. Vi är borta fredag-söndag och kommer njuta av goda middagar och frukostar i vacker miljö.

Tills jag är på banan - träna för mig med är ni snälla! =)

Redo för äventyr

Det blev lite ändrade planer idag. Jag kände mig mer snörvlig än igår när jag vaknade så därför blev det ingen träning. Förmodligen vilar jag imorgon också för att inte äventyra nästa veckas träning.

Kvällen igår var supermysig, det finns människor som på ett magiskt sätt får en att sprudla av energi, och J är en sån människa för mig. Skratt och babbel varvades med hälsosnack och djupare diskussioner, och som vanligt blev det en både rolig och insiktsfull kväll! Chokladbollarna var dessutom vansinnigt goda! Gjorde dem på hasselnötsmjöl och hasselnötssmaken blev som väntat väldigt god tillsammans med choklad och kokos.

Nu är sambon och jag packade och klara för överraskningen som väntar oss idag. Jag som älskar överraskningar är förväntansfull och otålig till tusen, om 20 minuter bär det iväg!

Snart är det helg!

Det är fredag och om inte jättemånga timmar är det dags att gå hem! Har en riktigt rolig helg framför mig som jag är rätt säker på kommer kompensera för allt jag gick miste om förra helgen när jag var sjuk.

Ikväll ska jag äntligen träffa bästa J! Vi har försökt få till en dejt på det spontana och härliga sättet hur länge som helst utan att lyckas. Jag gjorde ett nytt försök igår utan några som helst förhoppningar, och till min stora glädje var hon ledig! Eftersom J också upptäckt att gluten är en dålig idé för ganska många och definitivt för henne, har hon börjat äta LCHF-inspirerat. Ikväll bjuds det på rester från igår: kycklinggryta med blomkålsris. Till efterrätt ska vi prova LCHF-chokladbollar. Hoppas det är gott för chokladbollar är en stor favorit hos oss båda! Hälsonördar som vi är båda två blir det ikväll inget vin eftersom vi ska dricka imorgon, utan vi kommer istället festa till det med något smaksatt bubbelvatten, haha!

På lördag väntar en överraskning som jag längtat efter länge: makarna Z ska ta med mig och sambon på utflykt! Vi blir hämtade på lördag efter lunch och kommer vara hemma ca ett dygn senare. Vi ska ta med oss badkläder, sovkläder och varma jackan. Undrar vad vi ska hitta på??? Nyfiken så jag dör, men snart är det dags!

Självklart blir det även lite träning i helgen så jag är uppvärmd inför nästa vecka då det är fullt ös som gäller igen. Idag blir det styrketräning och sen får jag se vad jag hinner med på lördag och söndag. Planen är att prova att köra ett Core-pass själv och även hinna med ett konditionspass.

Vad hittar ni på i helgen?

Tränad och klar

Så var dagens träningspass avklarat! Jag tog det enligt plan ganska lugnt, men det kändes helt ok och kroppen höll! Det var inte ett jätteinspirerat pass, men efter att inte ha tränat på över en vecka och legat däckad i soffan i 5 dagar så får jag vara nöjd =)

Träna eller inte träna?

Det är den stora frågan... Jag känner mig rätt så pigg idag faktiskt. Inget halsont. Ingen hosta. Var lite snorig i morse men det har gått över. Så det borde inte finnas något hinder efter vad jag läst. Planen är att ta ett väldigt lugnt pass ikväll och se hur det känns och hur kroppen svarar på det. Tänkte köra 3 set istället för 4 som en mjukstart. Det låter som en klok och bra plan i mina öron, och det största problemet är inte hur jag känner mig i kroppen utan att jag kommit ur rutinen. Jag är ärligt talat inte jättesugen på att ge mig iväg till gymmet, utan mer sugen på myskläderna och soffan, trots att jag igår var dödligt trött på det. Men det brukar inte krävas många pass för att jag ska bli träningsberoende igen, så det är bara att pallra mig iväg och försöka ladda så gott jag kan. Nästa vecka blir det träning med PT-Daniel igen och då vill jag ju vara pigg och på G så att jag kan köra järnet!!

Lovely...

Så var det dags att åka till jobbet. Jag gick upp tidigare än vanligt för att kunna åka hem lite tidigare i eftermiddag. När jag kommer fram till stationen visar klockan 06.11 och jag pustar ut, tåget går 06.14 och jag ska bara ner för en rulltrappa. Jag går för säkerhets skull ner för rulltrappan men när jag kommer ner visar klockan där 06.14 och tåget rullar iväg... Vilken underbar start på morgonen! Borde inte stationens egna klockor vara synkade med varandra? Hade klockan där uppe visat rätt hade jag sprungit ner och då hade jag hunnit. Nu får jag snällt sitta här och vänta, suck...

Uppladdning

Efter många sunkiga dagar här hemma i soffan tog jag mig nyss i kragen. Det blev en lång lång dusch, och sen har jag förberett mig inför morgondagen då det är dags att återgå till jobbet om inget oförutsett inträffar i natt. Jag har lagt fram kläder och både frukost- och lunchlådor står klara i kylen så jag kan rafsa ner dem när jag sticker. Nu är det dags för en stund i soffan, ljusen är tända och teet klart. Ikväll dricker jag Friggs röda kanelte, ett av mina favoriter, höstigt och nästan lite juligt till och med med sin starka kanelsmak. Lite sista vila och uppladdning inför en ny dag!

Lunchdags

Lunchen idag fick bli rester från igår: Strimlad lövbiff med jordnötssås, serverad med stekta zucchinistrimlor - mums!! Det var första gången vi provade detta receptet men förmodligen inte sista! Lövbiffen fick steka tillsammans med färska champinjoner och paprika, vilket gör det till en väldigt fräsch rätt med alla grönsaker. Jordnötssåsen var ganska spicy men väldigt god, är gjord på kokosmjölk, röd currypasta, mixade jordnötter och lite annat smått och gott. Men det bästa av allt var nästan att jag äntligen hittade ett sätt att servera squash på som sambon accepterar. Han är ganska skeptisk mot det och tycker att det ofta blir lite mosigt. När vi gjort strimlad squash tidigare har vi förvällt den snabbt i kokande vatten och då blir den ganska blöt även om den får rinna av. Igår stekte vi den i kokosolja och lite smör och det blev mycket bättre! Det är ett superbra tillbehör som t ex kan användas istället för pasta.

Onsdag

God förmiddag!

Jag är trött på att tjata om hur förkyld jag är, så jag nöjer mig med att säga att det nu äntligen går åt rätt håll och att jag är lite piggare idag, men fortfarande hemma.

Det gick bra för sambon igår! Av vad han berättade så lät det som att han gjorde ett grymt jobb! Han fick ett riktigt tufft pass men tog sig ändå igenom hela, och dessutom extra upphopp och armhävningar. Han var helt slut när han kom hem och orkade knappt prata, roligt att han fick förståelse för vad jag går igenom varenda vecka =) Nu hoppas jag att han tar sig i kragen och sätter igång att träna med PT-Daniel regelbundet han med!

Allt prat om träning gör mig galet sugen på att kunna sätta igång igen, så nu ska jag lägga mig och vila en stund så att jag blir frisk snart!

Nu är det spännande...

Om bara en liten liten stund ska min sambo köra ett prov-Corepass med min PT, och jag är såååå nyfiken på att höra vad han tycker! Vi har aldrig tränat ihop så jag vet inte riktigt hur han är i träningssammanhang och därför ska det bli jättespännande att höra hur det gick! Själv tänkte jag krypa upp i soffan igen och se på Desperate Housewives, känns ganska skönt =) Framförallt med en täppt näsa och ett huvud som värker...

Pepp!

Jag får erkänna att jag varit lite låg sen den här jäkla förkylningen bröt ut. Det är tråkigt att bli avbruten mitt i en träningssatsning, och när jag dessutom är en "allt eller inget"-person är det lätt att "inget"-känslorna tar över när jag inte kan köra järnet. Så jag har känt mig ganska negativ och inte särskilt hoppfull över att nånsin nå den här "toppformen" eller vad det nu är jag strävar efter. Men de tankarna funkar ju inte! Ibland blir man sjuk, så är det bara, och jag gör ju så gott jag kan genom att fortsätta äta bra, dricka massor med vatten och vila, vila och åter vila. Jag har gjort upp en träningsplan fram tills jul och kommer varje vecka träna 2-3 pass med PT för att köra riktigt intensivt. Efter jul borde jag ha tillräcklig kunskap och form för att träna mer själv. Kändes gött att fylla kalendern med träningstider och blicka framåt! Har också kollat på lite före- och efter bilder på Olga Rönnbergs blogg. Kan de så kan jag, och jag längtar efter att få ta snygga efterbilder så småningom!

LCHF Nöt- och fröblandning

Jag gör alltid en egen nöt- och fröblandning så att det finns färdigt till frukost eller mellanmål tillsammans med Kesella, Turkisk/Rysk yoghurt eller liknande. Jag tar vad jag har hemma och denna gången blev det många ingredienser, men det går såklart lika bra med betydligt färre!

1 påse paranötter (140 gram)

1 påse macadamianötter (80 gram)

1 dl solroskärnor

1 dl pumpakärnor

1 dl melonkärnor

1 påse rostade hasselnötter (175 gram)

½ dl hela linfrön

½ dl krossade linfrön

½ dl psylliumfrön

½ dl sesamfrön

1 dl kokosflingor

2 dl kokoschips

Blanda macadamianötter, paranötter, solroskärnor, pumpakärnor och melonkärnor i en långpanna och rosta i ugn ca 20 minuter på 125 grader. Låt svalna och blanda med resten av ingredienserna.

Redo för ugnen

Rostat, blandat och klart

Färdigt!