Periodisk fasta: 24 h edition - Utvärdering

I fredags var det ju dags för mig att prova 24 h fasta, efter en lång och ganska omotiverad vånda. Det blev faktiskt "bara" 22 h för jag åt sen middag på torsdagen. Hur gick det då? Jo, över förväntan tycker jag! Förmiddagen var som vanligt inga problem, men precis som väntat blev det jobbigt kring lunch när jag är van att äta. Vid 12-13 kände jag mig hungrig, men framåt 14-15 kändes det bra igen, och jag fortsatte att vara rätt så oberörd fram tills jag åt vid 20 eller vad klockan blev. Jag kände mig inte hungrigare än vanligt när jag åt, utan en normal portion hade troligtvis räckt. Nu var jag ju på student så då blev det en del okynnesätande (smörgåstårta! och tårta!), men trots att jag åt rätt mycket kolhydrater frossade jag inte på samma sätt som när jag annars äter bröd och liknande, då äter jag lätt tills magen står i fyra hörn. Men jag blev liksom mätt och nöjd utan att vilja svulla, jag tog inte ens mer tårta fastän det dukades fram en ny sort, och det är inte likt mig =)

Summa summarum så tyckte jag att en längre fasta funkade bra. Det som är tråkigt är att missa den sociala stunden på lunchen och att inte få något avbrott i arbetsdagen. Det kan man ju lösa ändå, genom att sitta med vid bordet, eller ta en promenad eller liknande, men det känns för mig lite onödigt. Ska jag ändå inte äta så jobbar jag hellre och går hem tidigare. Det kändes bra att ge kroppen lite vila från matsmältning, magen var glad och blev liksom plattare under dagen vilket var trevligt. Eftersom jag tror på teorin bakom periodisk fasta är det något jag definitivt vill göra igen, framförallt nu när jag fortfarande vill tappa fett. Jag tänker mig en 24 h fasta 1 gång i veckan ungefär, eller 1 gång varannan vecka. Gissningsvis blir det precis som den vanliga 16 h fastan jag kör varje måndag-fredag lättare med tiden när man vant sig.

Att inte äta frukost är något jag inte längre reflekterar över, och konstigt nog så blir jag mindre och mindre hungrig. När jag levde på lågkalori-diet för några år sedan var jag konstant hungrig och knaprade morötter flera gånger om dagen för att magen inte skulle kurra när jag var på möte. Men det händer inte längre, min mage som brukade vara så högljudd kurrar aldrig längre! Det slutade redan när jag gick över till LCHF, fastän jag åt exakt lika få kalorier som tidigare, tack vare att man håller sig mätt längre på fett än på kolhydrater, och får igång kroppens fettförbränning. Jag tror att mitt envisa periodiska fastande höjt min fettförbränning ännu ett snäpp, och kroppen upplever därför inte att den är utan mat på samma sätt, den har ju mina fettlager att äta av!

Stök och bök

Den senaste tidens flängande visar sig i lägenheten. Helgen försvann i ett nafs med student, bröllop och brunch. Det var inte mycket tid som spenderades hemma och det gör att stöket hopar sig. Disk som ska diskas, tvätt som ska vikas och diverse stök överallt. Mysigt va? =)

För några år sedan hade detta varit en omöjlighet. Kanske inte stöket, men det faktum att jag nu kan ignorera det. Det är inte så att jag trivs, eller vill bo såhär, men jag kan välja att strunta i det för att det finns annat jag hellre gör, och som jag för tillfället mår bättre av. Som ikväll. Jag var hemma och vände efter jobbet, stack på FitnessCamp, kom hem och duschade, och gick och köpte mig en kebabsallad. Sen var klockan halv 9. Diska, plocka undan och vika tvätt är det absolut sista jag känner för just nu. Jag vill ligga här i min soffa, i mina myskläder och mitt Sverige-linne, heja på Sverige och slappna av. Så då gör jag det. Stöket finns kvar, det är ingen brådska. Jag gör det imorgon. Så till alla duktiga flickor där ute, världen går inte under för att det står disk framme i köket. Däremot kan du gå miste om en riktigt skön kväll om det inte gör det =) Ta hand om er!

Godkänd?

Jag kan se ut såhär på festen va? Ser inte ut som gamla tant Tove?

Jag fick för övrigt 3 kramar av studentskan, så hon verkade glad att se mig också =) Tårarna var inte långt borta kan jag säga, stora lilla E ♥

Mot studentfest!

Nu sitter jag på tåget hem. Jag ska bara hem och vända och sen gratta den nybakade studentskan. Jag satt barnvakt till henne och hennes småsyskon från gymnasiet och många år framåt, när jag började passa dem var denna tös bara 4 år... Hon var så himla charmig och söt och har sen växt upp till en så klok, duktig och fin tjej. Trots att det var några år sen jag träffade dem senast är jag så uppriktigt stolt över henne, och glad att få vara med och dela denna stora dag! Tiden går galet fort och jag har svårt att förstå att hon redan är 18 år! En del av mig vill vrida tillbaka tiden och sitta i soffan med dem alla 3 i knäet igen och läsa saga...

Periodisk fasta: 24 h edition

Jag kör fortfarande periodisk fasta på vardagar, jag hoppar över frukost och har ett ätfönster på ca 8-10 h. För att få riktigt bra resultat tror jag man bör ligga på ett ätfönster på ca 6-8 h så jag tänkte försöka strikta till det framöver, genom att låta bli att okynnesäta mellanmål innan jag går och lägger mig. Lunchtiden är svårare att rucka på, lunchstunden med kollegorna är guld värd! En annan sak jag länge velat prova är ju att köra en 24 h fasta. Jag tror egentligen att fastan är bättre ju längre den är, så att kroppen får en ordentlig chans att vila och nollställa hunger, blodsocker osv. Jag tror också att det är bra med en naturlig variation, både i hur ofta man äter, på vilka tider och vilken energimängd. Det borde vara mer likt hur vi ätit genom vår evolution, då jag inte tror vi åt frukost, mellanmål, lunch, mellanmål och middag av ungefär samma storlek på nästan exakt samma tider. Visst, vi lever under helt andra omständigheter, men har våra kroppar fattat det? Vet de att vi har mer eller mindre konstant tillgång till hur mycket mat vi vill? Att döma av överviktsproblemen i världen så har våra stackars kroppar inte fattat det utan fungerar fortfarande på samma sätt och har som enda mål att vi ska överleva. Det där med att bränna fett och vara smala är vårt eget påhitt, men det verkar ju smartare att anpassa oss till hur våra kroppar fungerar än vänta tills evolutionen ändrat våra gener... Jag läste en gång att våra kroppar förändrats 0,02% de senaste 10 000 åren, och då kan man ju ställa sig frågan hur mycket vår livsstil ändrats på samma tid? Rätt så mycket va?

Men i alla fall, idag provar jag för första gången 24 h fasta! Det passar bra eftersom jag behöver sluta tidigt idag, så jag jobbar in lunchen. I ärlighetens namn blir det inte ens 24 h utan snarare max 21 h, beroende på hur dags maten serveras på studentfesten jag ska på. Jag är orimligt nervös inför det, med tanke på allt jag skrivit ovan så tror jag ju inte det är något farligt utan snarare bara bra för kroppen och jag borde knappast ramla ihop och dö. Hade våra förfäder kollapsat för att de inte fått mat på ett dygn hade vi inte funnits här idag. Istället är det ju tvärtom, för att vi ska orka skaffa föda så måste kroppen höja sin förbränning så att vi får energi, och även boosta tillväxthormonerna så att vi till nästa gång är starkare. Det är först efter längre svält (enligt vad jag läst 60-72 h) som förbränningen av överlevnadsskäl sänks. För att lugna mitt psyke så har jag med mig ett helt gäng mellanmål i form av proteinshake, mandlar och babybel. Förhoppningsvis behöver jag inte använda dem, men det känns tryggt att veta att det finns. Jag gissar att timmen kring 12 då min kropp är van att få mat kommer vara värst, någon timme därefter borde det bli bättre, men det ska bli spännande att se hur jag reagerar! Jag hoppas även få uppleva den där euforiska känslan när jag väl äter, som vissa vana fastare rapporterar. Kroppens sätt att premiera ett önskat beteende: slå på alla belöningscentrum så vi vill göra likadant igen. Men jag älskar ju mat och är alltid glad när jag äter, så kanske blir det ingen skillnad för mig =)

Håll tummarna för att mitt experiment går bra idag, jag återkommer med rapport!

Älska FitnessCampet!

Jag vet inte för vilken gång i ordningen som jag idag kom hem efter jobbet, trött och sur och på allmänt dåligt humör. Jag kände inte för att göra nånting, framförallt inte gå på apjobbigt FitnessCamp. Att lägga mig i soffan och stanna där var ungefär det enda jag kunde tänka mig att göra. Men att inte gå är inget alternativ (såvida man inte är sjuk) när man är en liten grupp på 10-15 personer, framförallt inte när jag känner (och har släpat dit) flera av deltagarna, varav en är min sambo =) Det märks om man inte är där alltså. Så det var bara att byta om och pallra sig dit.

PT-Daniel och PT-Therese turas om att hålla i passen och alla pass har hittills varit olika, men påminner ibland om varandra. Daniel och Therese har lite olika upplägg på sina pass och de kompletterar därför varandra väldigt bra. Ska man hårddra det så fokuserar Daniel på kondition och Core medan Therese satsar mest på kondition och allmän styrka. Men bådas pass är väldigt allsidiga och funktionella. Det är mycket basic övningar i olika varianter och i högt tempo, det blir aldrig mer än ½-1 minuts vila mellan övningarna (oftast ingen!) och det brukar komma en pulshöjare så fort pulsen råkat gå ner något. För benen blir det mycket utfall och knäböj: på 1 ben, på 2 ben, långsamt, snabbt, framlänges och baklänges. Jägarvila i par med ryggarna mot varandra är en annan klassiker men ibland får vi göra den på andra hållet, som en slags dragkamp där man håller i varandras händer. Magen kan man lita på får sig en omgång genom planka, sidoplanka, fällknivar, rotationer, shouldertaps, crunches och annat jäkelskap. Konditionsövningarna då? En jobbig klassiker är djupa jumping jacks som varvas med djupa skidåkarhopp. Höga knän och höga knän med slag brukar också stå på schemat. Självklart blir det också en hel del löpning eftersom vi är utomhus, genom jogging, rusher, löpning i backar och i trappor av olika slag. Det senaste tillskottet är jämfotahopp upp och ner på bänkar och i trappor av varierande höjd. Det blir också mycket parövningar vilket är kul, till exempel att gå skottkärra, springa med varandra på ryggen eller i famnen, göra knäböj med kompis på ryggen och massa andra varianter. Det är helt enkelt en riktigt härlig (och jobbig) blandning av övningar och man vet aldrig vad som väntar!

Jag tycker dock inte att man ska skrämmas av upplägget, man behöver inte vara i toppform för att delta, meningen är ju att komma i bra form! Det fina är att man är en så liten grupp, det gör att alla får coachning och pressas till just sin gräns. De är båda duktiga på att komma ihåg och ha förståelse för om någon har skador och föreslår alternativa övningar. Det häftigaste av allt är att man kämpar tillsammans med sina förutsättningar, och ingen glider igenom ett Fitness Camp! Någon briljerar kanske på en övning men får kämpa järnet med nästa, för det är så varierad träning. Men jag kan ärligt säga att jag har rätt dålig koll på övriga deltagare, det finns inte direkt nån tid att spana in andra, man är ju fullt upptagen med att ha koll på sig själv!

Det jag skulle komma till och ville ha sagt, är att varje gång när jag innan ett camp varit sur och omotiverad, cyklar jag efteråt hem med ett stort leende på läpparna och en nöjd och skön känsla i kroppen - underbart och oslagbart lyckopiller! Träningsvärken får man på köpet, bättre kondition och starkare muskler likaså!

Helt okej utsikt på hemvägen!

Äh #2

Bortbjudna på nationaldagsfirande - mysigt!

Äh

Varför inte? Vi firar traditionsenligt med sill och öl - gott! Grattis på dagen Sverige!

Aaahhh!

Jag vet inte om jag kan beskriva hur det kändes att vakna och INTE ha ont i nacken i morse! Gudomligt skönt var det, vilken frihet!! Sen i torsdags har jag varit öm i nacken, haft väldigt begränsad rörlighet och smärtan har strålat utåt och gett mig huvudvärk och ett obehag i nästan hela kroppen. Två alldeles för tidiga morgnar har jag vaknat av att det gjort förbenat ont i hela nacken och huvudet och det fanns ingen ställning som inte gjorde ont. Men så vaknade jag i morse, av väckarklockan och inte av smärta, och det var så himla skönt! Det känns lite lite men nu finns hoppet att det snart är helt borta. Jag fortsätter för säkerhets skull med värktabletter, anti-inflammatorisk gel och halsduk även idag, kanske var det det som gjorde susen? Kanske var även gårdagens FitnessCamp positivt, fastän jag trodde att det skulle bli tvärtom. Kroppen har ju en unik förmåga att läka sig själv om man bara får igång blodcirkulationen.

Träningsplaner

Den här bloggen har på sistone handlat ovanligt lite om träning. Anledningen är att jag gick ut lite väl hårt tidigare i våras med en 3-split styrketräning och 2 FitnessCamp per vecka, dvs 5 träningspass varje vecka. Det gick inte ihop med jobb och pendling, utan skapade massor av stress och jag hann/orkade inte med alla träningspass vilket gjorde mig än mer stressad. Till sist fattade jag att det inte var hållbart och bestämde mig för att dra ner på eller helt strunta i styrketräningen men köra på med FitnessCampet. Anledningen till det beslutet är att jag just nu tycker FitnessCampet är så himla kul - jag får vara utomhus och jag tränar tillsammans med kompisar och sambon. Styrketräningen är jag inte alls lika motiverad till, det är inte så kul att stå inne när det är fint väder och jag har styrketränat rätt länge nu utan att variera mig speciellt mycket. Eller styrketräningen har ju varierat i upplägg, men jag har inte tränat något annan än det. Den bästa träningen är ju den som blir av så därför är FitnessCampet det bästa för mig just nu.
Idag börjar en ny säsong av FitnessCamp, den sträcker sig över 4 veckor istället för 6 som det brukar vara. Istället har jag valt att träna 3 ggr/vecka istället för 2. Det känns riktigt bra och jag tror det kommer ge grymma resultat. Jag kommer missa något pass när annat är inplanerat och kommer då komplettera med styrketräning, PT-Daniel har precis satt ihop ett helkroppspass till mig.

Efter dessa 4 veckor är min plan att köra lite lugnare och mer lustbetonad njutningsträning över sommaren. En gång i veckan ska jag köra mitt helkroppspass för att behålla musklerna jag skaffat mig och ca 2 ggr per vecka tänkte jag träna något annat kul. Kanske ett styrkepass till om det är dåligt väder, kanske löpning om det är bra väder. Kanske simning, kanske något gruppass, kanske yoga, det har jag inte tränat på länge. Jag tänkte ta det lite som det kommer helt enkelt och se vad jag känner för. Till hösten blir det annat fokus igen, troligtvis tyngre styrka genom en 3-split eller 4-split som jag var på väg att köra nu men försökte kombinera med lite för mycket annat =)

Nackspärr?

Jag vet inte vad det är med min nacke... Jag klagade ju i fredags över att jag haft ont i den sen i torsdags, men det har fortfarande inte gått över utan snarare blivit värre. Igår morse vaknade jag halv 6 och hade vansinnigt ont, var yr och mådde illa. Jag googlade och symtomen stämde in läskigt väl på hjärnhinneinflammation men jag bestämde mig för att ge det en stund och lyckades somna om. Igår var det bättre på dagen men blev värre på kvällen och jag vaknade även i morse halv 6 av att det gjorde ont, dock inte lika illa som morgonen innan. Jag knaprar värktabletter och smörjer med anti-inflammatorisk gel, och idag är det halsduk på som gäller hela dagen. Troligtvis är det helt vanlig nackspärr, det kan ju ta någon vecka att bli av med har jag hört. Massören kommer till jobbet på torsdag så jag hoppas det kan hjälpa. Någon som har liknande erfarenheter eller tips?

...och så efterrätten

Jag måste ju avsluta lördagens matbilder med denna fantastiska hallontårta som mamma gjorde, recept av Mariann Andersson. Den var väldigt god, men lite mycket botten i förhållande till fyllning. Om jag gör den själv någon gång kommer jag halvera mängden botten. Gott var det iaf och så himla gulligt av mamma att göra en hel LCHF-meny!

Huvudrätt

Till huvudrätt blev det italiensk köttfärslimpa, sallad och broccoli- och blomkålsgratäng. Gratäng på broccoli och/eller blomkål har jag länge tänkt prova men det har inte blivit av. Det var verkligen jättegott och sambon var eld och lågor så det kommer vi definitivt göra hemma snart!

Hos mamma

Idag är vi hemma hos mina föräldrar och blir bortskämda. Min faster är nere och hälsar på från Stockholm, kul att ses när det händer så sällan. Snälla mamma har lagat en riktig LCHF-meny, som inleddes med stekt halloumi toppad med räkor, kräftskärtar och citronolja, gott!

Because I´m worth it

Idag har jag:

- jobbat nästan 11 timmar + pendling

- haft vansinnigt ont i nacken. Det började redan igår och känns som jag håller på att få nackspärr.

- haft galen träningsvärk lite här och var, men mest i rumpan. Jag älskar träningsvärk men i kombination med ovan och när man inte kan gå som en normal människa utan stapplar fram är det lätt att tappa humöret.

- på hemvägen gått till och från bussen i ösregn och snålblåst bärandes på tung jobbryggsäck, fullpackad handväska (vad är det i den som väger så mycket??), paraply, låda och matkasse.

Så till middag framför Let´s dance-finalen (ensam, glömde jag säga att sambon är iväg på jobb-kickoff och återkommer imorgon förmiddag?) fick det bli oxfilé, baconlindad sparris och bea. Och ett (okej då 2. eller 3?) glas rött såklart. Till efterrätt blir det jordgubbar med gräddmjölk, vaniljpulver och lite Stevia Strö. Om jag inte somnar innan, för jag är helt slut. Hur som helst, en helt bra avslutning på en lång dag.

Ca 30 sekunder efter att den här bilden togs välte jag ut en hel skål med sås på vår tjocka matta. Grattis Tove, bra gjort!