Biter mig i tungan...

Åååhh jag blir galen snart! Jag är ganska ny på jobbet så jag försöker vara "normal" så långt det går och inte agera kost-Hitler, men det är svåååårt när människor uttalar sig tvärsäkert om saker det är uppenbart att de inte vet något om! Någon enstaka är intresserad men de flesta har mentaliteten "lite av allt" och att det är bra med "balans". Jag tror också på en balans i sin kosthållning, och självklart finns det inte en balans som passar alla. En diabetiker eller sockerberoende till exempel måste vara strikt och äta minimalt med kolhydrater, medan någon som tränar mycket kan vara mer liberal. Och där emellan finns det lika många varianter som det finns människor. MEN, den där balansen som de pratar om innebär i de allra flesta fall tallriksmodellen och på sin höjd mörkt bröd istället för vitt, och det kan jag inte på något sätt hålla med om är bra för någon människa. Och därför gör jag ett litet uttalande och håller sen tyst och biter mig i tungan när debatten fortsätter.

Jag tror nämligen att en glutenfri lågkolhydratkost med naturliga fetter är den bästa grunden, för alla, gammal som ung. Det finns ingenting som någon behöver för att överleva i varken pasta eller bröd, eller välling för den delen. Det är klart det är gott, jag gillar också bröd, men det som är gott att äta är inte samma som det som är bra för hälsan, det är två olika diskussioner. Visst kan man må bra psykiskt av att "unna" sig, men är det att unna sig att äta mackor varje dag till frukost, eller är det att unna sig att på helgen njuta av ett riktigt gott bröd? För mig är det det senare alternativet, men eftersom det får min mage att svälla upp till en ballong blir det inte riktigt en njutning ändå och därför händer det väldigt sällan.

Det cirkulerar så mycket felaktigheter kring kost och det gör mig uppriktigt ledsen. Jag blir ledsen att så många är sjuka och överviktiga och tar mediciner helt i onödan, när det kunnat undvikas genom en naturlig kost. Jag blir ledsen att naturliga (och goda!) produkter som smör och grädde (eller ägg för den delen för kolesterolmyten är i allra högsta grad vid liv hos gemene man) hos många har så dåligt rykte, och ska generera dåligt samvete medan skräpprodukter som margarin och varianter av lightgrädde är helt accepterade. Jag blir också ledsen att socker är så accepterat och att sötsug och kolhydratcravings ses som helt normalt och kan diskuteras utan att någon rycker på ögonbrynen, när det är så lätt att slippa ha det så.

Jag önskar att begreppet kolhydrater inte bara ska innefatta bröd, pasta, ris, potatis osv, utan att det ska bli allmänt känt att grönsaker, nötter, mejeriprodukter och så vidare också innehåller kolhydrater. Jag önskar att "fruktogrönt" slutar vara ett ord och att uttrycket "frukt är godis" används med sin rätta betydelse, som något man kan unna sig ibland, istället för godis.

Jag är ingen fanatiker och de som följer min blogg vet att jag emellanåt gör ganska många och stora avsteg från lågkolhydratkosten som är min grund, för att det fungerar för mig. Men oftast äter jag enligt ganska strikt LCHF, med gissningsvis ca 20-30 g kolhydrater per dag (eller 5-10 E%) och jag har aldrig mått bättre. Min mage är lugn och platt, jag orkar mer, har högre energinivå, blir aldrig akuthungrig, har inga blodsockerdippar, och jag är väldigt sällan sjuk. Jag önskar att fler vill ta sig tiden att hitta sin optimala kost för jag är övertygad om att vi då blivit smalare och friskare och kunnat vända utvecklingen av våra västerländska välfärdssjukdomar (högt blodtryck, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer osv). Slutligen så önskar jag också en mer öppen debatt där vi accepterar att vi alla är individer med olika kroppar och därför gör olika val, och låter såväl superstrikta sockerberoende som träningsliberala LCHF-are ta plats!