Trött, tröttare, tröttast

Ni som följer mig på bloggen vet att jag just nu läser till Kostrådgivare hos Anna Hallén, och att jag varit iväg på utbildning de 2 senaste helgerna. Jag har alltså jobbat mån-fre, varit på utbildning lör-mån, jobbat tis-fre, varit på utbildning lör-mån, och nu jobbat tis-torsdag. Om jag räknar rätt blir det 18 dagar utan sovmorgon och utan någon riktig vila eller återhämtning. När jag ser det svart på vitt är det inte så konstigt att det tar på krafterna... Jag har valt detta själv och missförstå mig inte, jag ångrar mig inte för en sekund för det är det bästa beslut jag någonsin tagit! Men jag är trött... Vilket visade sig igår när det kom en gråtattack utan dess like. Jag kunde inte förklara vad som var fel för jag visste inte, och jag kunde inte heller sluta gråta på en bra stund. Jag var som ett litet barn, alldeles utmattad. I helgen är det ingen kurs men däremot bröllop, tack och lov i staden där vi bor. Så jag får åtminstone sova ut, och en helt ledig söndag väntar då jag planerar att äta goda saker (pannkaksfrukost kanske!), lalla omkring i myskläder och plugga så mycket jag orkar. Nästa helg är det dags för kurs igen och jag längtar verkligen! Vi ska bland annat prata träningsfysiologi, praktiska kostråd och sjukdomar, dvs lite softare än helgen som gick då fokus var näringsfysiologi. Jag är så glad och tacksam att jag har möjlighet att gå den här kursen, den lär mig så mycket, inte minst om vikten av att ta hand om sig själv när man har ett späckat schema...

Tvätta håret med vatten?

Hej vänner!

För en gångs skull tänkte jag skriva om något annat än kost, nämligen hår- och hudvård! Jag tror verkligen på balsammetoden som många använder, och jag tror på OCM (Oil Cleansing Method) som metod för hud- och ansiktsvård också. Men jag är lite lat, eller jag har väl rättare sagt inte tid och ork till att skaffa rätt produkter och sätta mig in i det också just nu, så jag avvaktar med det men försöker under tiden vara lite snällare mot hud och hår. Schampo (och tvål) är uttorkande och rubbar kroppens naturliga balans, jag tror därför man har mycket att vinna på att använda dessa produkter mer sällan. 

Jag har varit på ekologisk ansiktsbehandling och köpt ekologiska produkter, och jag har bytt frisör till en som är väldigt duktig och smått insnöad på ekologiskt hon också, passande! Jag blev pålurad (?) dyra men bra ekologiska hårprodukter men har inte börjat använda dem än, får ta slut på det gamla först. Men ett tips har jag verkligen tagit till mig, nämligen att inte tvätta håret så ofta! Hon rekommenderar var 3-4e dag, så jag har sen dess försökt hålla mig till att tvätta håret 2 eller max 3 ggr/vecka. Det går faktiskt riktigt bra och håret känns redan friskare och starkare! När håret nån gång mellan de planerade tvättarna har känts lite smutsigt har jag helt enkelt tvättat det med vatten, vilket har funkat jättebra för att skjuta upp hårtvätten en dag eller två. Jag upplever att den smutsiga känslan ofta bara är rester av hårprodukter, och det har därför räckt att skölja igenom och massera hårbotten litegrann med bara vatten i duschen. Nu har jag förvisso inte tränat så mycket, då hade jag kanske känt annorlunda, men svett är vattenlösligt och kräver faktiskt inget schampo för att tvättas ur! När jag sen tvättar håret tvättar jag det två gånger, första gången tvättar bort produkter, avgaser osv, medan andra tvätten är den som tvättar håret på djupet. Innan jag tar i balsam kramar jag ur vattnet ur håret lite snabbt med en handduk för att balsamet ska kunna tränga in bättre.

Vad är era bästa tips för att ta hand om hud och hår på ett bra sätt?

Om att gå ner sina "sista" kilon

Jag skrev en lång kommentar hos en bloggkompis angående det där att gå ner sina 2-3 "sista" kilon som många (framförallt tjejer) kämpar med, och efter att ha haft samma diskussion med en kollega insåg jag att jag var tvungen att skriva ett eget, och ännu längre, inlägg om det.

För det första... VARFÖR sitter de där sista kilona så hårt? Varför är de så svåra att bli av med och varför kommer de så lätt tillbaka om man väl lyckats bli av med dem? Jo, de är kroppens överlevnadsreserv! Ifall vi råkar ut för svält till exempel så vill kroppen ha dem där så att vi överlever längre. Våra stackars kroppar vet inte att vi har näst intill obegränsad tillgång på mat. Man kan tycka att den är lite trög som inte hängt med i utvecklingen de senaste 100 åren men man får sätta det i relation till evolutionen som pågått i 5 miljoner år. Det verkar också vettigare att vi försöker lära oss hur kroppen fungerar och anpassa oss efter det, än att vi försöker ändra på kroppens funktion så att den ska passa in i vårt samhälle och våra matvanor. Right? Så det kan ju vara så att vi är påverkade av alla ideal och fotodmodellskroppar vi möter överallt och att vi strävar efter något som inte går eller åtminstone är väldigt svårt att uppnå om man samtidigt vill må bra, hinna sköta sitt jobb och äta sig mätt. Det vi strävar efter kanske inte ens är särskilt sunt.

Jag tycker alltså att man först ska rannsaka sig själv:

Mår jag bra?

Äter jag sunt?

Trivs jag med mina matvanor?

Om svaret är ja på alla 3 frågorna, så är det kanske mer värt att ändra på idealet och fortsätta äta på sättet som man trivs med och som får än att må bra, än att börja mixtra och hålla på för att gå ner 1 eller 2 kilon. Nu pratar jag alltså om de där kilona som verkligen bara är kosmetiska, är man överviktig och hamnat på en s k viktplatå är det en annan diskussion, då behöver man kanske ändra något i sin kost för att fortsätta gå ner. Eller så behöver kroppen bara lite extra tid. Men det tar vi en annan gång.

Om man då ändå kommer fram till att man faktiskt vill gå ner 1 kg, eller 2 eller 3 så finns det sätt att göra det. Och självklart får man vara fåfäng och vilja "formtoppa", eller tappa nåt kilo till en fest eller solsemester eller vad det nu kan vara. Men fåfängan balanserar på en tunn linje mellan att vara fåfäng och osund och det är det jag vill lyfta, eftersom vår hälsa borde komma i första hand.

Anyways, en stor bov när det gäller viktminskning är stress och för lite sömn. Stresskilona sitter oftast kring magen för det är där kroppen lättast kommer åt den om den skulle behöva. Det verkar ju finnas en risk för fara eftersom vi går omkring och är rädda (=stress). Kroppen vet återigen inte att vi är stressade över en deadline på jobbet, att hinna hämta och lämna barnen på dagis och fritidsaktiviteter, att hinna träna, att hinna med vardagens alla måsten och allt vad det nu är, den tror att det är en "riktig" fara som hotar och då verkar det bra att ha något kilo extra att ta till om det t ex skulle bli brist på mat. Stress gör också att vårt näringsupptag blir sämre och brist på näringsämnen tolkar kroppen som svält, den räknar inte energi eller kalorier utan behöver olika näringsämnen till olika saker, får den inte allt den behöver har vi brist på något och det tolkas som svält = sämre förbränning. Så om man vet med sig att man stressar för mycket och sover för lite, försök hitta sätt att ändra på det. Stanna upp ett par gånger per dag, ta ett djupt andetag och låt axlarna sjunka ned. Försök stryka några "måsten" från schemat och hitta tid till mer sömn istället. Träning och spikmatta är två jättebra sätt för att bli av med stresshormoner från kroppen.

Gällande kosten för att gå ner det där "sista" så skulle jag rekommendera strikt LCHF, där man är försiktig med mejeriprodukter, nötter och bär, och noga med att blanda många olika proteinkällor och äta olika sorters grönsaker. Anledningen till detta är att se till att kroppen får i sig alla näringsämnen så den känner sig trygg i att vi inte är utsatta för nån slags svält utan vågar förbränna. Det är bra att fokusera extra på fisk och skaldjur som innehåller enormt mycket nyttigheter, och att satsa på äggbaserad frukost istället för yoghurtfrukost. Det gäller också att vara konsekvent. Ett undantag flyttar fram målet med en vecka, så om man gör undantag varje helg blir det svårt att komma i mål... Någon variant av periodisk fasta kan också funka för att tappa något envist kilo.

Vad är mina egna erfarenheter då? Jo jag har varit viktstabil i snart 1 år. Vikten har förflyttats 1-2 kg upp och ner under denna tiden, jag har förvisso byggt muskler också när jag styrketränade i höstas men vikten står still. Jag äter vanligtvis en ganska strikt LCHF på vardagarna, för att bli mer liberal på helgerna, och ibland göra avsteg helt under en helg eller en veckas semester, men vikten står ändå still vilket tyder på att jag har en trygg kropp. Jag trivs fantastiskt bra med att äta som jag gör, men jobbar på att de där undantagen ska bli färre. Jag har märkt att jag mår som bäst efter ca 3 veckor utan LCHF-avsteg, då är sötsuget helt borta, energin på topp och mättnads- och hungerskänslor fungerar, så målet är att hålla mig till max 1 gång/månad. Jag äter vad jag vill (inom gränserna för liberal LCHF vilket är naturligt för mig och inget jag tänker på) och hur mycket jag vill, och står ändå stilla i vikt. Jag kan njuta av mörk choklad, ostar, LCHF-efterrätter, bär, yoghurt och LCHF-bröd emellanåt utan att vikten ändras. Jag äter när jag är hungrig och jag äter tills jag är mätt. Det är en dröm för mig som tidigare gick upp i vikt ganska lätt, men satte stopp vid 5 kg eller så och startade ett nytt program på Viktklubb, och så var det dags för små portioner mat, ständig hunger, morotsstavar osv igen, tills kilona var borta.

Jag är också fåfäng och visst bär jag också omkring på 2-3 kg som jag gärna blivit av med, men jag har så svårt att motivera mig till det eftersom jag mår så bra! I utbildningssyfte provade jag att vara striktare under förra veckan, höll mig till äggfrukostar och bytte ut såser baserade på creme fraiche och grädde mot majonnässåser. Det gav resultat och jag är troligtvis det närmsta ketos (väldigt hög fettförbränning) jag någonsin varit. Det var ingen uppoffring, men jag tycker inte om att behöva fundera över vad jag ska välja att äta, jag vill kunna välja det jag är sugen på. Blir jag tillräckligt motiverad så vet jag hur jag ska göra under några veckor för att tappa 1 kg eller så, men tills dess fortsätter jag leva som jag gör och  njuta av mitt välmående!

Så det jag vill komma till är att om du vill bli av med det där sista lilla envisa kilot: fråga dig själv om det är värt det, och om det är det så vet du vad som gäller. Konsekvens och ganska lite kolhydrater, i 2-4 veckor eller vad det kan ta. Om det låter tråkigt, om du (som jag) inte är beredd att begränsa din kost under ens en kort period, så skit i det! Njut av att du hittat en bra balans för både dig och din kropp och njut av den goda maten du äter!

I´m back!

Efter ännu en fullspäckad och lärorik helg på min kostrådgivarutbildning är jag nu hemma i vardagen igen. Precis som förra gången så fanns det ingen ork till att blogga. När vi är klara för dagen är jag så trött och snurrig i huvudet att det enda jag känner för är att ta en lång promenad längs kanalen med en lugn playlist i lurarna, så det gör jag. Jag är väldigt glad för att jag bestämde mig för att bo på vandrarhemmet istället för att åka hem. Det är skönt och helt ovärderligt att få den där tiden för mig själv att bara göra det jag känner för. Efter en långpromenad blir det lite mat, och sen brukar jag antingen fastna i köket eller vid TVn med någon av de andra kursdeltagarna, och sen sover jag som en klubbad säl. Denna helgen var det näringsfysiologi på schemat. Betydligt "tyngre" än förra helgen och vi har pratat om vad som händer i kroppen på cellnivå, hur hela matsmältningssystemet fungerar, vad som tas upp var, citronsyracykeln, fettförbränning och mycket mycket mer. Visst är det svårt, och  mycket begrepp att hålla isär och komma ihåg, men det var faktiskt inte så svårt som jag trodde att det skulle vara. Framförallt känns det bra att ha den djupa kunskapen om vad som händer i kroppen, det är en förutsättning för att kunna utbilda mig vidare.

Många jag träffar undrar vad mitt mål med utbildningen är. Den frågan är inte helt lätt att svara på. Jag vet (tror jag) vad min dröm är men eftersom jag inte vet om det är realistiskt vill jag inte ha det som ett mål. Drömmen är i alla fall att kunna byta karriär och jobba med människors hälsa på heltid. Jag vill lära mig mer om allt! Jag vill fördjupa mig inom näringslära, men vill också läsa psykologi och lära mig mer om träning, eftersom allt hör ihop. Jag vill kunna hjälpa en person med alla delarna av den personliga hälsan och inte bara kosten, även om kosten är det jag är mest intresserad av. Jag inser att det är en dröm som är svår att realisera och därför ser jag utbildningen primärt som något jag gör för min skull, och jag är hittills mer än nöjd över mitt beslut. Framtiden får utvisa vad som händer med drömmen, till att börja med är jag väldigt glad om jag får möjlighet att jobba med kostrådgivning lite vid sidan av mitt vanliga arbete. Så om du är intresserad av att ändra eller finslipa din kost - kanske har du magproblem, sover dåligt, en vikt som pendlar eller är högre än du vill - tveka inte att kontakta mig på toveshalsa@gmail.com! Jag kan inte ta kunder förrän jag är klar med kursen och har klarat min tenta (förhoppningsvis i mitten av oktober), men om jag får in intresseanmälningar så blir det lättare för mig att planera min tid!

Hoppas ni haft en fin helg!

Helg igen!

Hej på er!

4 dagars arbetsvecka (var på kurs i måndags) går fort och nu är det helg igen! I helgen fortsätter utbildningen, lördag-måndag precis som förra helgen. Så ikväll blir det till att packa och förbereda lite mat eftersom jag återigen kommer bo i Ängelholm hela helgen. Jag ser verkligen fram emot det, samtidigt som jag får erkänna att jag är lite stressad eftersom jag inte hunnit plugga som jag hade tänkt i veckan. Det blir liksom ingenting av vardagkvällarna när man jobbar, pendlar och behöver tvätta och sådär. Men jag är ju ledig på kvällarna i helgen så kanske orkar jag läsa lite då. Vet dock av erfarenhet från förra helgen att man är väääldigt trött i huvudet efter en dag i skolbänken. Kul ska det bli hur som helst!

Kvällen bjuder också på lite mys med sambon, vi ses ju inte så mycket när jag är iväg hela helgerna! Eftersom jag fått lära mig hur nyttigt det är med skaldjur blir det ikväll räk- och kräftfrossa! Min sambo älskar kräftor och var överlycklig när det bestämdes! Till tänkte jag prova att göra Västerbotten-paj LCHF style med detta recept som utgångspunkt.

Önskar er alla en riktigt skön fredag och helg!

Periodisk fasta för alla?

Jag har tidigare skrivit om periodisk fasta, t ex här och här, alla inlägg på ämnet finns här. Periodisk fasta fortsätter att explodera i popularitet och jag tycker jag läser om det på var och varannan blogg. Jag tycker att det har blivit överhypat och därför vill jag skriva några ord om det. Eller rentav ganska många ord.

Till att börja med, så ni vet vad min grundställning i frågan är, så tror jag att det bästa ur evolutionär synpunkt är en naturlig variation av det vi äter, både av sort och mängd. Jag är ingen expert på evolutionen men kan tänka mig att det varierade kraftigt hur mycket och vad vi åt. En sak är i alla fall säker: om vi hittade mat så gick vi inte förbi den, utan åt. Så jag kan tänka mig att det vissa dagar blev en hel del småätande, av nötter, frukt, växtdelar, bär, kanske något skaldjur eller vad vi nu kunde tänkas springa på. Andra dagar fällde vi ett byte och då blev det mycket mat och mestadels protein och fett. Vissa dagar åt vi säkert ingenting alls. Så vill man leva "evolutionärt" tror jag att man ska variera kosten på samma sätt. Mycket mat ena dagen, mindre den andra. Många små mål ena dagen och färre större nästa. Vegetariskt en dag och mycket protein nästa dag, osv.

Men, lever vi på stenåldern? Nä det gör vi inte. Det är mycket runt omkring oss som har förändrats, och det är mer än kosten som ska fungera för att vi ska må vårt allra bästa. Det sociala till exempel. Och hur trevligt skulle det vara på jobbet om vi aldrig åt frukost/lunch eller fikade tillsammans? Inte speciellt va? Och hur bra mår vi om vi inte har trevligt och får koppla av en stund på jobbet? Det skulle troligtvis bli ännu mer stressande än det redan är, och under stress är det mycket i kroppen som inte fungerar som det ska, bland annat så får vi sämre näringsupptag, och då spelar det ingen roll hur "perfekt" vi äter, om kroppen ändå inte kan tillgodogöra sig näringen.

För fettförbränningens skull tror jag det bästa är att överraska kroppen. Om vi äter samma mängd mat varje dag, på samma tider så blir den trygg i att vi har bra tillgång på mat och att vi är tillräckligt starka för att skaffa mat. Det är naturligtvis bra och ger en bra fettförbränning. Men om vi vill boosta den, för att gå ner något extra kilo nån gång, tror jag att någon variant av fasta kan vara ett bra sätt för att överraska kroppen. Om vi väntar några extra timmar med att äta blir det en signal till kroppen att vi inte lyckats få tag på mat. Den måste då höja förbränningen för att vi ska orka, och boosta tillväxthormonerna så att vi blir starkare så att detta inte händer igen. Det där med att kroppen går ner i svältläge inträffar först efter 2-3 dygn utan mat (eller såklart om vi under en längre tid får i oss för lite energi eller näringsämnen). Vad händer då om vi lever efter t ex 16/8 principen varje dag? Just det, då blir det vardag och fastan är inte längre en anledning för kroppen att höja förbränningen, den vet ju att den får mat varje dag kl 12. Men så vill vi ändå minska något kilo till, och vad ska vi göra då? Plocka bort ett mål till? Då får vi ett ännu mindre ätfönster och färre mål mat/dag, som kroppen anpassar sig till, och så vidare och så vidare. Nu drar jag detta till sin spets såklart, men det är för att "prove a point" så att säga. Om vi till sist bara äter en gång per dag eller så, så blir det svårt för oss att få i oss alla näringsämnen kroppen behöver, oavsett hur mycket energi vi får i oss. Brist på näringsämnen (vitaminer och mineraler) kommer kroppen också tolka som svält. Kroppen räknar inte kalorier utan vill ha allt den behöver för att hålla alla system i våra kroppar fungerande. För att få maximal fettförbränningseffekt tror jag det är bättre att vissa dagar köra periodisk fasta och andra inte. Kanske hoppa över frukosten (eller äta en mindre frukost än vanligt) 1-2 dagar per vecka och kanske slänga in en 24 h fasta nån gång då och då för en extra boost. Men om man äter lågkolhydratkost så har man redan en bra fettförbränning så det är absolut inget "måste" för att bli smal och stark.

Det är också så att vi alla är olika. Cilla provade periodisk fasta en period och upplevde att hon började fettlagra. Konstigt tyckte jag eftersom periodisk fasta ju "ska" höja fettförbränningen och inget annat. Men jag läste på och det visade sig att vissa verkar få en extra stor utsöndring av insulin när de äter stora måltider och för dessa personer bör ju flera mindre mål passa bättre. Det finns också de som har en känslig mage som inte kan hantera stora mängder mat på en gång. Sen finns det också de som tampas med matmonster av olika slag. Har man någon gång lidit av problematiska tankar kring mat tror jag det bästa är att ha en avslappnad och nonchalant inställning till mat. Ingen vägning, ingen räkning, inga tidpunkter då man "får" och inte får äta. Men det kan ju också vara olika. Elbe har skrivit att hon upplever att matmonstret blir mindre med periodisk fasta, medan Sara upplevde motsatsen.

Vart vill jag då komma med detta mastodont-inlägg? Det tror jag ni fattar. Men jag tänker vara övertydlig. Periodisk fasta passar inte alla! Det har blivit en "innegrej" och när man är intresserad av kost och hälsa vill man gärna prova allt som dyker upp och det är fine, så länge man lyssnar på och litar på sin kropp. Man behöver också kunskap. Man ska veta varför man gör saker, vad de kan leda till, och man ska lita på sin kropp och sin knopp när de berättar för oss om detta är något som passar just dig eller inte. 

Hur gör jag själv? Jag har länge låtit bli att äta frukost på vardagar men efter helgens utbildning har jag börjat igen. Jag gissar att jag kommer snöa in på lite av varje nu när jag får lära mig så mycket nytt, så jag kommer prova mig fram tills jag hittar en balans som är bra för just mig. Största anledningen till att jag börjat med frukost igen är just spridningen av näringsämnen. Äter jag 3 mål om dagen kan jag i teorin t ex äta någon slags fisk till frukost, kyckling till lunch och kött till middag, med olika tillbehör till varje mål. Det ger mig en bra spridning av näringsämnen och ökar chansen att jag får i mig allt jag behöver i slutändan. Men igår orkade jag inte förbereda frukost så idag har jag ätit paranötter, 1 ägg från frukosten på jobbet och så dricker jag te med kokosolja. Igår åt jag ägg med majonnäs och rökt lax. Jag tänker enligt mina resonemang ovan att det är helt okej att variera på det här sättet, och anpassa efter vad som passar mig och mitt liv.

Godnatt

Hej vänner!

Tanken för kvällen var att laga något snabbt och sen plugga och använda bloggen som pluggredskap, dvs dela med mig av något klokt till er. Men jag blev fast på jobbet och var inte hemma förrän klockan var nästan åtta, med en huvudvärk som suttit i sen jag vaknade i morse... Så det blev en lugn kväll med plockmat till middag (ägg, sill, lax, rökta musslor, majonnäs, creme fraiche, aioli och några cocktailtomater), några avsnitt How I met your mother, och nu orkar jag inte vara uppe längre. Jag som är världssämst på att komma i säng är alltså på väg, redan klockan 10. How about that. Man kan konstatera att det är svårt att hinna plugga när man jobbar heltid och pendlar 2 h om dagen... Men blocket är nerpackat så jag får läsa på tåget imorgon istället!

Natti natti!

Abstinens

Alltså jag är ingen riktig kaffedrickare egentligen och dricker aldrig mer än 2 koppar/dag. Sätter aldrig på kaffe hemma utan dricker bara på jobbet, när vi är bortbjudna/har gäster eller är på restaurang/café. Jag tycker inte jättemycket om det, förutom cappuccino och kaffe latte som jag älskar, och det kan vara väldigt gott med en kopp kaffe efter en god måltid också. Resten av kaffet jag dricker är rent okynnesdrickande, en dålig vana. Och visst, kaffe är inte den värsta ovanan man kan ha, det är nog inte ens speciellt dåligt. Men jag märker att jag ganska snabbt blir beroende och att min kropp reagerar när jag inte dricker kaffe. Och jag tycker att det är onödigt att skapa ett beroende. Dessutom kan jag inte dricka svart kaffe utan vill ha massor av mjölk i, vilket jag inte vill få i mig för mycket av, eller grädde och det vill jag inte heller dricka i de mängderna till vardags. 

Varför sitter jag då här med bultande huvudvärk sen igår? Jo för jag vande min kropp vid kaffe under helgen! Det var så gott kaffe, och självklart fanns det grädde tillgängligt, och det var så mysigt att sitta där med min kopp (det är väääääldigt gott med grädde i kaffe, om ni inte provat så gör det!) så det blev väl en 3 koppar per dag, vilket är mer än jag någonsin dricker annars. 3 dagar räckte tydligen för att min kropp skulle bli beroende så igår eftermiddag kom abstinensen i form av huvudvärk och den har inte gått över sen dess. Därför fortsätter jag kaffevägra, för det känns inte sunt att få en sån reaktion. Dessutom är kaffet på jobbet inte gott, och ska jag dricka kaffe ska det åtminstone vara gott, inte bara slentrian. En av de första sakerna Anna Hallén sa på kursen var faktiskt:

- Från och med idag ska ni aldrig äta något som är äckligt.

Så jag anammar den regeln, håller mig till mitt te och hoppas att huvudvärken snart går över. Nästa helg på kursen tänker jag njuta av en kopp per dag istället...

Helgen i bilder

Nu ska ni få läsa och se om min helg, mina första steg mot att kunna titulera mig kostrådgivare. Jag gjorde grundliga förberedelser. Handlade nytt fint block och nya pennor. Och pennskrin. Jag kände mig som ett litet barn men på ett bra sätt, det var en fin metafor för en nystart. 

Det här blocket gör mig lika glad varje gång jag tittar på det och var värt varenda krona!

Jag handlade också sjuka mängder mat, eftersom jag skulle bo i Ängelholm lördag till måndag och ville spendera tiden på annat än att handla mat. Det visade sig att jag råkade handla alldeles för mycket. Surprise. 

Eh, hur tänkte jag här??

Jag och sambon åt en mysig middag som avslutades med goda ostar och gammalt portvin, innan vi skulle spendera en hel helg ifrån varandra.

Härlig tallrik med kycklingvingar, sparris, soltorkade tomater, oliver, pilgrimsmusslor med tryffelmajonnäs, och små söta "burgare" av tomat och avokado.

Nomnom!

I lördags startade jag dagen med en bra frukost för att sen sätta mig på tåget upp till Ängelholm. 

Kesella med grädde, hallon och vaniljpulver, toppat med linfrön, paranötter och kokoschips.

 
Det kändes nervöst och pirrigt och jag visste inte alls vad jag skulle förvänta mig. Väl framme möttes vi av Anna Hallén som var precis som jag skulle kunnat förvänta mig. Öppen. Ärlig. Glad. Kunnig. Vi är 11 kvinnor i varierande ålder som valt att gå den här kursen, gissar att vi har ett åldersspann på ca 25-60 år vilket bara det är häftigt. Vi inledde med en lång presentationsrunda. Inte "Hej jag heter xxx och bor i xxx...". Nej, här gick vi all in och började med att berätta hela vår historia (nästan) för människor innan vi ens lärt oss varandras namn. Det var en häftig upplevelse att få höra allas historier, vad de varit med om och vad som fått dem att hamna just här, på samma kurs som mig. Ingen historia var den andra lik och det kändes väldigt privilegierat att få ta del av. 

Dagen fortsatte med Kostgajden, den kurs vi som färdiga kostrådgivare ska kunna hålla. En lite svindlande tanke just nu men det ska säkert gå. Det var galet intressant och jag satt som på nålar hela dagen. Med Anna går det i ett rasande tempo och det gäller att skriva och fråga för allt man är värd. Mycket kände jag igen, men kunskapen blev både djupare och bredare och satt i andra sammanhang än jag tidigare läst, så snacka om fördjupning, trots att detta bara var uppvärmningen inför den stundande näringsläran och näringsfysiologin. När kursen var slut för dagen kl 18 var det mycket som snurrade i huvudet, så jag svidade om till träningskläder och tog en lång promenad varvat med lite armhävningar och plankan i vackra Ängelholm.

Jag tror jag kommer trivas här...

Kvällen avslutades med middag och lång pratstund med en av kursdeltagarna i köket på vandrarhemmet. Sen sov jag som en klubbad säl...

Mitt rum

Middag: Kycklingcurry (kyckling, paprika, schalottenlök, creme fraiche, vispgrädde och massor av curry) med blomkålsris och Vikentomater.

Dag 2 (söndag) fortsatte vi med, och avslutade, Kostgajden. Det var en kortare dag och vi slutade redan 16, vilket vi kommer göra resterande dagar också. Jag snörade på mig skorna och joggade och promenerade en lång runda. Underbart att rensa huvudet med så mycket nya intryck som snurrar. Hälsa är mer än bara kost och den här utbildningen har väckt mycket tankar kring hur jag mår och hur jag lever mitt liv, och hur jag vill förändra det. Tankar och insikter som emellanåt är jobbiga att hantera, men jag är övertygad om att de så småningom kommer leda fram till något väldigt bra. Kvällen avslutades återigen med matlagning och sen häng framför TVn med en annan kursdeltagare.

Favoriträtt som jag hittat på själv! Kyckling, bacon, chorizo, paprika, schalottenlök, creme fraiche och vispgrädde i en salig blandning, med blomkålsris och Vikentomater.

Sista dagen var det dags att börja "på riktigt". Det passade bra att jag startat dagen med egenlagad "hotellfrukost".

Ägg med majonnäs, leverpastej, lökkorv, Finn crisp med bregott och smör och Vikentomater.

Min packning. Jag sa ju att det blev lite mycket...

 
Då satte vi igång med näringsläran och fick en försmak av vad som komma skall nästa helg, när det är dags för näringsfysiologi. Lite svårare men väldigt roligt och intressant även det.

 

Vi bjöds på ett strålande väder och en Ceasarsallad i solen satt fint till lunch!

  

Igår eftermiddag var det dags att säga hejdå till nya vänner och sätta mig på tåget tillbaka till Malmö. Full av intryck och ny kunskap, och med en insikt som överskuggar allt: Det är det här jag vill syssla med...

Bubblar

Heeej! Det blev en lång tystnad från mig, jag trodde att jag skulle blogga ganska mycket i helgen, och tiden fanns väl, men efter en hel dag i skolbänken var jag rätt slut i rutan och ägnade kvällarna åt promenader, matlagning och slappande. Helt underbart, alltihop. Utbildningen är så rolig och det bästa beslut jag tagit på länge, kanske någonsin? Anyways så kommer det självklart mer info om helgen, men det får vänta tills ikväll. Sen är tanken också att det ska komma matnyttiga inlägg om gluten, vitaminer och lite annat smått och gott så småningom, nu kan jag ju se bloggandet som pluggrepetition!

Hoppas ni haft en fin helg (från en som tror att det är måndag idag)!

Redo!

Nä hörrni, nu tror jag faktiskt att jag är ganska redo för helgens äventyr. Om ni missat det så åker jag till Ängelholm för att påbörja min utbildning till licensierad Kostrådgivare hos Anna Hallén. Lördag, söndag och måndag ska jag sitta i skolbänken och lära mig mer om det roligaste jag vet: kost och hälsa. Som civilingenjör i Elektroteknik har jag aldrig riktigt känt så inför en kurs och bara det känns oerhört häftigt. Väskan är packad förutom necessär och smink som får åka ned imorgon. Kylen är laddad med massor av mat som utan tvekan kommer räcka hela helgen. Bara ryggsäcken som ska packas med dator och mitt nya fina block och pennor och pennskrin. Ja ni läste rätt, jag köpte ett pennskrin idag! Kändes som en helt bra nystart, för jag känner mig lite som en 7-åring som ska börja första klass.

Jag är pirrig, nervös och förväntansfull. Och trött. Så det är bäst att jag pallrar mig i säng å det snaraste för det blir en väldigt tidig morgon imorgon, och jag får absolut inte missa tåget. Följ mig gärna på Instagram och Twitter under helgen, @toveshalsa på båda, ska försöka uppdatera där, och förhoppningsvis orkar jag blogga lite på kvällarna. Jag är ju on my own på ett vandrarhem i Ängelholm, så jag tänker att jag kanske inte kommer ha så mycket att göra, men att jag kanske inte heller kommer orka göra så mycket. Vi får se.

Ha nu en riktigt fin helg vad ni än hittar på! Kram på er!

Ajajaj...

Som en god vän till mig hade sagt: Åh skäre Gud vad gårdagens FitnessCamp var tufft! PT-Therese verkar inte tro på det där med att köra igång lite försiktigt efter ett långt uppehåll, för jäklar i min lilla låda vad vi fick jobba! Gårdagens pass är ett av de tuffaste FitnessCamp jag varit på, åtminstone för benen. Jag stapplar omkring idag så värre kommer det bli imorgon, min träningsvärk brukar nämligen vara nästan obefintlig dag 1 och slå till med full kraft dag 2... Att gå i trappor är inget kul alls, framförallt inte nerför! Jag var i nåt slags chocktillstånd så jag minns inte hela passet men lite såhär gick det till:

- Uppvärmning i form av att springa 2 varv i backar och trappor, jogging, höga knän, springa baklänges, springa med armarna rakt ut (det är jobbigare än man tror!!), sidohopp, springa och korsa benen och lite annat smått och gott.

- Benövningar i form av grodhopp, hoppa på 1 ben, 1-bensknäböj, utfallsgång, jägarvila (med benlyft) och grodgång uppför backe.

- Parövningar i form av att springa och göra knäböj med kompis på ryggen, springa med kompis i famnen och stå axel mot axel mot kompis och försöka gå framåt.

- Armträning i form av dips och armhävningar.

- Tempoträning i form av vanliga rusher och rusher i backe.

- Magövningar i form av planka, sidoplanka med lyft, långsamma situps, metronomen med raka ben, raka ben som lyfts till 90 grader och sen sänks igen och lite varianter där man ligger med raka ben lyfta 5-10 cm över marken.

Mina ben skakade! Och vi avslutade med grodgång uppför backe... Men efteråt var jag så trött och så glad, om än smärtsamt påmind om hur dålig kondition jag har, kommer sätta den i fokus ett tag nu innan det är dags för styrketräning till vintern.

På vägen hem fick vi som vanligt njuta av denna fina vy, som tack vare solnedgången igår var ännu vackrare än vanligt:

Jag vet inte vad det är, men denna syn ger mig alltid en magisk känsla. Troligtvis är den kopplad till det faktum att jag fått träna utomhus med massa kompisar och är nöjd och gladtrött efter min prestation. Men visst är det fint?? Min sambo skrattar lite åt mig varje gång vi cyklar förbi och jag saktar in och njuter av utsikten, så snälla håll med mig!

Biter mig i tungan...

Åååhh jag blir galen snart! Jag är ganska ny på jobbet så jag försöker vara "normal" så långt det går och inte agera kost-Hitler, men det är svåååårt när människor uttalar sig tvärsäkert om saker det är uppenbart att de inte vet något om! Någon enstaka är intresserad men de flesta har mentaliteten "lite av allt" och att det är bra med "balans". Jag tror också på en balans i sin kosthållning, och självklart finns det inte en balans som passar alla. En diabetiker eller sockerberoende till exempel måste vara strikt och äta minimalt med kolhydrater, medan någon som tränar mycket kan vara mer liberal. Och där emellan finns det lika många varianter som det finns människor. MEN, den där balansen som de pratar om innebär i de allra flesta fall tallriksmodellen och på sin höjd mörkt bröd istället för vitt, och det kan jag inte på något sätt hålla med om är bra för någon människa. Och därför gör jag ett litet uttalande och håller sen tyst och biter mig i tungan när debatten fortsätter.

Jag tror nämligen att en glutenfri lågkolhydratkost med naturliga fetter är den bästa grunden, för alla, gammal som ung. Det finns ingenting som någon behöver för att överleva i varken pasta eller bröd, eller välling för den delen. Det är klart det är gott, jag gillar också bröd, men det som är gott att äta är inte samma som det som är bra för hälsan, det är två olika diskussioner. Visst kan man må bra psykiskt av att "unna" sig, men är det att unna sig att äta mackor varje dag till frukost, eller är det att unna sig att på helgen njuta av ett riktigt gott bröd? För mig är det det senare alternativet, men eftersom det får min mage att svälla upp till en ballong blir det inte riktigt en njutning ändå och därför händer det väldigt sällan.

Det cirkulerar så mycket felaktigheter kring kost och det gör mig uppriktigt ledsen. Jag blir ledsen att så många är sjuka och överviktiga och tar mediciner helt i onödan, när det kunnat undvikas genom en naturlig kost. Jag blir ledsen att naturliga (och goda!) produkter som smör och grädde (eller ägg för den delen för kolesterolmyten är i allra högsta grad vid liv hos gemene man) hos många har så dåligt rykte, och ska generera dåligt samvete medan skräpprodukter som margarin och varianter av lightgrädde är helt accepterade. Jag blir också ledsen att socker är så accepterat och att sötsug och kolhydratcravings ses som helt normalt och kan diskuteras utan att någon rycker på ögonbrynen, när det är så lätt att slippa ha det så.

Jag önskar att begreppet kolhydrater inte bara ska innefatta bröd, pasta, ris, potatis osv, utan att det ska bli allmänt känt att grönsaker, nötter, mejeriprodukter och så vidare också innehåller kolhydrater. Jag önskar att "fruktogrönt" slutar vara ett ord och att uttrycket "frukt är godis" används med sin rätta betydelse, som något man kan unna sig ibland, istället för godis.

Jag är ingen fanatiker och de som följer min blogg vet att jag emellanåt gör ganska många och stora avsteg från lågkolhydratkosten som är min grund, för att det fungerar för mig. Men oftast äter jag enligt ganska strikt LCHF, med gissningsvis ca 20-30 g kolhydrater per dag (eller 5-10 E%) och jag har aldrig mått bättre. Min mage är lugn och platt, jag orkar mer, har högre energinivå, blir aldrig akuthungrig, har inga blodsockerdippar, och jag är väldigt sällan sjuk. Jag önskar att fler vill ta sig tiden att hitta sin optimala kost för jag är övertygad om att vi då blivit smalare och friskare och kunnat vända utvecklingen av våra västerländska välfärdssjukdomar (högt blodtryck, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer osv). Slutligen så önskar jag också en mer öppen debatt där vi accepterar att vi alla är individer med olika kroppar och därför gör olika val, och låter såväl superstrikta sockerberoende som träningsliberala LCHF-are ta plats!

Survivor!

Ni kanske trodde att jag dog eftersom jag inte hört av mig sen nypremiären av FitnessCampet? Nix pix, inte denna fighter! Jag inte bara överlevde, det gick dessutom mycket bättre än jag hade förväntat mig! Nu var mina förväntningar visserligen väldigt låga, men det kändes skönt att komma igång och jag kände att jag kunde ta i ordentligt. Självklart är det stor skillnad från säsongsavslutningen, jag tänker inte ljuga för er. Jag har aldrig varit särskilt snabb eller explosiv, men visst hade jag en helt annan ork och mer studs i benen det där sista campet innan semestern. Men något annat kunde jag inte vänta mig och jag är nöjd över att det ändå kändes så bra som det gjorde. Det var kul att återse bekanta ansikten, vi är dels några som känner varandra sen tidigare, men också en del nu som svettats ihop genom många säsonger FitnessCamp, vilket ger en härlig sammanhållning. Malmö bjöd på sol och det var allt som allt en riktigt härlig kväll!

Vad gör man på ett FitnessCamp då? Vi började med uppvärmning i form av jogging, höga knän, indianhopp, utfallsgång, grodgång och rusher. Sen fortsatte vi parvis där vi varvade rusher uppför backe med att stå i planka (medan ens partner sprang alltså). Det är jobbigt att stå i planka när man är andfådd kan jag berätta... Sen blev det nåt slags core-pass from hell som började med situps parvis där man krokar fast fötterna i varandra (3x1 min), och fortsatte med benindrag parvis. Alltså som benindrag (fällkniv) på pilatesboll, fast med en kompis som håller i benen istället för boll. Svårt! Sen avslutade vi med planka-shouldertaps-planka, där vi gjorde 30 sek av varje utan vila mellan, och upprepade 3 gånger. Behöver jag säga att min mage är helt död idag?? Passet avslutades med att varva rusher i trappa med armhävningar, dips och upphopp på bänk. Kanske har jag glömt något? Jobbigt var det i alla fall, men när passet var slut kände jag mig ändå inte tillräckligt flåsig, för vi brukar avsluta med något riktigt konditionsjävligt. Så jag drog med mig två av tjejerna till ett gäng backar där man kan springa i cirkel över både backar och trappor. Efter 2 varv kände jag mig mer än nöjd, och cyklade hem med ett leende på läpparna och mer energi i kroppen än på länge! Good to be back!!

Here we go!

Hej vänner!

Ikväll smäller det, då börjar FitnessCampet igen! Eftersom jag är på kurs flera av de kommande helgerna kommer jag inte kunna gå på så många camp som jag hade velat, men 1-2 ggr/vecka kommer det bli, och sen tänkte jag komplettera med lite egen träning. Jag kommer ha en del egentid när jag är iväg på kursen så då tänkte jag passa på att träna, är nog bra att rensa huvudet och rasta kroppen efter en dag i skolbänken!

Den senaste tiden har jag inte riktigt känt mig i balans, jag har varit stressad och haft lite mycket inplanerat så mitt enda fokus har varit att slappna av och stryka "måsten" från livet. Det har gått bra måste jag säga, jag känner mig väldigt mycket lugnare och i bättre balans psykiskt. Däremot så har kroppen fått ta stryk eftersom det knappt blivit någon träning och lite väl mycket undantag i kosten. Min grund är som alltid LCHF och jag kommer nog aldrig vara 100%-igt strikt, därför att det inte finns någon anledning för mig att vara det. Vissa saker är så goda att det för mig aldrig kommer vara värt att avstå dem. Däremot så mår jag bättre ju färre undantag jag gör: magen mår bättre, jag har mer energi och jämnare energinivå, och jag mår helt enkelt bra i hela kroppen! Nu när jag slarvat varje helg känner jag hur min kropp inte mår lika bra och inte riktigt förstår vad jag håller på med. Därför är det nu skärpning på gång vilket kommer ske automatiskt när både FitnessCampet och utbildningen sätter igång. Dessutom kommer jag ha vita veckor de veckor jag är iväg på kurs, för att låta kroppen vila och ge mig själv så bra förutsättningar som möjligt att orka. Kursen pågår lördag-måndag under 4 helger, vilket gör att jag inte får någon riktig helgvila. Dessutom kommer jag få plugga en del på fritiden samtidigt som jag jobbar heltid (har bara tagit ledigt de dagar jag är iväg) så det krävs att jag tar hand om mig själv för att ro det här iland! Men det ska såklart bli jättekul och jag ser verkligen fram emot det, pirrigt värre nu! Efter sommar och semester och massa festligheter känns det dessutom riktigt skönt att ha hälsofokus ett tag!

Efter kursen är planen att dra igång ett styrketräningsprojekt igen, tänkte köra ett race med PT-Daniel, det blir kul!

Håll nu tummarna för att jag överlever kvällens camp!!