onsdag 17 oktober 2012

Helgen i bilder

Nu har jag hållt er på sträckbänken länge nog, jag måste ju berätta hur det gick på tentan!! Det har varit långa kvällar på jobbet i veckan, det är därför jag inte hunnit förrän nu.

Men vi tar det från början. Kursen började redan i fredags. Det var kul att återse alla kursare igen, vi har ju blivit lite som en familj och gud vad jag kommer sakna dessa fantastiska tjejer! Är dock helt övertygad om att vi kommer ses igen. Fredag och lördag kväll spenderades i köket med goda LCHF-snacks, plugg-godis a la LCHF och en av tjejerna på kursen. På lördagen fick vi sällskap av några till, och körde klassiskt "läxförhör" på varandra. Att plugga tillsammans gav otroligt mycket och jag kände mig ganska trygg inför söndagens tenta.


Cambozola och ricottafyllda cocktailchilis

Ost x 3, oliver, korv och skinka

På söndagen skrev vi tenta och sen började firandet. Oavsett resultat var vi eniga om att det var värt att fira att vi tagit oss igenom hela kursen och att vi fått träffa varandra. Det var en härlig kväll med massor av prat och skratt, och inte att förglömma, vansinnigt god mat (och ett glas vin eller två)! Det där med att det inte finns något man kan äta eller unna sig när man äter LCHF hade vi svårt att hålla med om, när vi tittade ut över ett välfyllt bord med bara LCHF-godsaker: paj på mandelmjöl med kyckling och purjolök, blandad sallad med avokado, fetaost och massa annat gott, korv, bacon, ostar (hur många som helst!), grillad kyckling, pesto, kräftstjärtar, oliver, och så den "j-la goda såsen" (creme fraiche, majonnäs, vispad grädde och vitlök - len och krämig och alldeles underbart god!) som en av tjejerna råkade utbrista när hon åt den =)


Myyyys!





Väldigt god LCHF-tallrik!


Hur gick tentan då? Ja den förtjänar faktiskt ett eget inlägg, så det får ni veta imorgon! =) Gonatt på er!

söndag 14 oktober 2012

Idag smäller det...

Godmorgon! Jag har redan varit vaken en stund och legat och mornat mig, men nu är det dags att hoppa ur sängen för idag är det ju tentadags!!! Lite nervös är jag såklart men det får gå som det går och jag tänker inte panikplugga nu, jag kan det jag kan. Men ni får gärna hålla en tumme för mig ändå, tänk att jag imorgon kan kalla mig kostrådgivare om det går som det ska?!?

Ha en fin söndag och kram på er!

tisdag 9 oktober 2012

Grattis på födelsedagen!

Idag är ingen vanlig dag, för idag fyller denna lilla bloggen 1 år! Tänk att det redan gått ett helt år, jag har lite svårt att fatta det! 

Jag började blogga av 3 anledningar:
- Jag var helt ur form efter en stressig tid med flytt och renovering och stressigt jobb och annat smått och gott. Jag hade inte tränat på ett halvår och slarvat rejält med kosten. Jag har haft LCHF som en grund sen i december 2010, men under våren och sommaren 2011 varvades LCHF med mycket kolhydrater när hämtmat och mat på IKEA osv var det enda vi hann med att fixa. Det gjorde såklart min kropp väldigt förvirrad och jag kände inte igen mig själv, ingenting kändes bra. Jag tog tag i mitt liv genom att gå till en kostrådgivare och en PT, och jag ville blogga om min väg mot balans för att behålla motivationen.

- Jag hade länge känt att hälsa och kost och på senare tid LCHF (eller lågkolhydratkost med naturliga fetter som jag hellre kallar det, eller ännu hellre naturlig kost!) var ett stort intresse och något jag ville ägna mer tid åt, kanske till och med på ett professionellt sätt. Jag tänkte att en blogg var ett bra sätt att ägna mer tid åt mitt intresse för att se om det fortfarande var lika kul om det upptog en större del av min vardag.

- Jag älskar att skriva! Som liten drömde jag om att bli författare och skrev massor av berättelser och dikter, men med åren svalnade intresset på något sätt, så det kändes kul att få ta upp det igen genom bloggandet.

Hur gick det med allt det här då? Well, jag gick ut lite för hårt med 5 pass/vecka vilket gjorde att jag blev sjuk gång på gång. Min PT uppmärksammade detta och vi maximerade min träning till 3 pass/vecka. Det gjorde att jag lyckades uppnå en mycket bättre balans i livet och hade någon månad i vintras när jag mådde oförskämt bra. Jag var lugn och balanserad och fick fina träningsresultat och lade till ett fjärde träningspass i schemat. Men mycket vill ha mer och framåt våren försökte jag återigen träna 5 pass/vecka, vilket såklart inte fungerade då heller och min fina balans var rubbad och borta. Jag tappade all motivation för styrketräning och har sen dess bara tränat FitnessCamp, eftersom jag tycker att det är så roligt. Jag bytte konsultuppdrag i somras och påbörjade min kostrådgivarutbildning nu i höst vilket gjort att det återigen varit stressigt, stressigare än jag egentligen klarar av. Så balansen har jag tyvärr fortfarande inte återfunnit men tänkte använda mig av gamla lärdomar och min träning är återigen begränsad till max 3 pass/vecka. Jag har ingen undre gräns, för vissa veckor hinner jag inte träna. Årets sista säsong av FitnessCampet pågår i 3 veckor till, sen har jag bokat in ett styrketräningsryck med min PT. Jag kommer under 8 veckor köra en 2-split (2 styrketräningspass per vecka där kroppen delas in i t ex framsida/baksida eller överkropp/underkropp). Det eventuella tredje passet tänker jag mig ska bli Yoga, simning eller löpning. Något jag gör bara för att det är kul och skönt. När min kurs är klar (förhoppningsvis blir jag godkänd på söndag!) kommer jag ha mer luft i schemat och prio 1 är återhämtning och vila.

Ja det där lät kanske inte så positivt, efter ett helt års bloggande så har jag kommit... ingenstans? Jag står fortfarande på samma plats och letar efter min balans? Nä, så tycker jag verkligen inte att det är. Jag har detta året lärt mig massor om mig själv och bloggandet gör att jag är mer medveten om mitt mående. En massa positiva saker har hänt, och jag är trots allt i mycket bättre form nu än då, både fysiskt och psykiskt. Jag är starkare, tuffare och snabbare. Och klokare. Inte att förglömma så är jag snart KOSTRÅDGIVARE! Jag tycker det är grymt häftigt att jag ganska exakt ett år efter att jag startade bloggen kommer vara utbildad kostrådgivare. Jag tror mycket på det där med målbilder och att det undermedvetna styr en mer än man tror, och jag tror att bloggen hjälper mig att nå mina mål, även när jag inte aktivt tänker på dem. Tack vare bloggen har jag insett att jag verkligen och på riktigt vill jobba med att hjälpa människor till bättre hälsa. Jag vet inte exakt hur eller i vilken omfattning, men jag hoppas att det i framtiden kommer vara en del av min vardag, om så än en liten del.

Bloggvärlden har också fört mig samman med finaste Cilla. Cilla som av någon anledning började läsa min blogg och skrev söta kommentarer till mig. Vi kommenterade flitigt hos varandra i ett halvår och bestämde oss till sist för att träffas. På riktigt. Hon kom och hälsade på en helg i somras, en helg som på många sätt var perfekt. Vi hann med att träna, äta massor av god mat, festa, softa till en film i soffan, och såklart prataprataprata. Hur en person man aldrig träffat kan kännas som en så nära vän övergår mitt förstånd, men så är det. Vi planerar för en ny träff nån gång i vinter och i vår åker vi på mfs Hälsokonvent tillsammans. 

Sist men inte minst så har jag ju några trogna läsare som kommer med kloka ord och värmande kommentarer. Ni ska veta att det betyder massor! Varje gång jag fått en kommentar rycker jag till och läser med spänning. Det känns så himla häftigt att främmande människor tar sig tid att skriva några rader till lilla mig. Och så har vi ju er andra. Ni som läser men inte kommenterar. Ni som jag bara känner som siffror i min statistik. Ni är lika välkomna och det känns overkligt det med, att det faktiskt finns människor där ute som är intresserade av vad jag har för mig och vad jag har att säga.

Så kortfattat kan jag väl säga att den här bloggen är ett av de bättre beslut jag tagit, och jag har inga planer på att sluta! Jag hoppas att ni vill fortsätta följa mig, så att jag får skriva ett sånt här inlägg igen om 1 år, för det var både roligt och nyttigt att sammanfatta året som gått ur hälsoperspektiv!

måndag 8 oktober 2012

Hell week

Hej!

Denna veckan är vad jag skulle vilja kalla en riktig hell week och jag vet i ärlighetens namn inte riktigt hur jag ska få ihop allt. På fredag åker jag till Ängelholm för sista helgen i kostrådgivarutbildningen och på söndag (!!!) är det dags att tenta! Plugget gick bra i helgen och det var riktigt kul att grotta ner sig, men jag hann inte så långt som jag hade velat och sen vill man ju repetera också såklart... Innan jag åker på fredag morgon måste jag ha handlat och packat, och på veckans agenda står FitnessCamp ikväll, bokklubbsträff imorgon och jobbmöte på torsdag kväll. Dessutom har jag apmycket att göra på jobbet därför att en viktig aktivitet startar på tisdag och varar sen i två veckor. Dvs tills på torsdag kväll måste ALLT vara förberett och jag måste ha tänkt på allt och hunnit få dokument godkända och så vidare, för att aktiviteten ska kunna dra igång enligt plan på tisdag morgon. Det mest troliga är att det blir långa dagar på jobbet hela veckan och att jag får ställa in alla andra kvällsaktiviteter och ägna mina tågresor åt plugg. Puh. Men det ska nog gå. Om inte annat kommer det vara väldigt skönt när den här veckan är över, och klarar jag inte tentan är det inte hela världen.

Wish me luck är ni snälla!

lördag 6 oktober 2012

Plugghelg!

Hej vänner!

Denna helgen är det plugg, plugg, plugg som gäller för mig, för nästa helg är det tentadags! Gaaah! Men jag har bestämt mig för att inte stressa inför den. Självklart vill jag ha så goda möjligheter som det går att klara den, men det är inte hela världen om jag missar. Jag gör detta enbart för min egen skull, det är kunskapen jag vill få in, att ha papper på det NU är inte det viktigaste, så om jag får tenta om är det ju isf bara bra, eftersom jag inte kunde det tillräckligt bra. Till skillnad från tidigare studier så finns det ingen CSN som bryr sig, och det är inte en kurs jag behöver ha papper på i mitt dagliga liv (än i alla fall). Det är inte lätt att tänka så här som nykter prestationsknarkare kan jag berätta, men det känns väldigt bra, och gör att plugget blir roligare!

Snart ska jag pausa med lite tjejmiddag, skönt att rensa huvudet en stund! Om ni saknar bilder, mat, recept osv så följ mig på Instagram (@toveshalsa)! Där uppdaterar jag oftast flera gånger per dag, lättare att hinna med än bloggen just nu!

Hoppas ni har en härlig helg, kram på er!

torsdag 4 oktober 2012

Nötter!

Laddar inför FitnessCamp med nötter x 5: mandel, para, cashew, hasselnöt och valnöt! Vilken är den bästa nöten? Alla, eller rättare sagt blandningen av dem! Ju mer du varierar maten du äter, ju mindre behöver du veta om kost och var olika näringsämnen kommer från. Vi är gjorda för att äta lite av många olika saker, inte mycket av få saker! 

tisdag 2 oktober 2012

Förundrad

Varje lunch förundras jag över folks matvanor. Jag är ingen matpolis och skulle aldrig kommentera vad någon annan äter, mer än av nyfikenhet över något som ser gott ut såklart. Men undra och tänka måste man få göra... För det första, de flesta äter väldigt mycket. Jätteberg av mat som borde vara mer än de behöver, för inte ser de ut som elitidrottare, men de kan ju ha dolda talanger, vad vet jag. För det andra förundras jag över mängden kolhydrater. Det är liksom pasta och bröd, eller ris och bröd. Och inte bara en brödskiva, utan gärna 2 eller 3. Och ibland tar de ytterligare en när de ätit färdigt. Jag undrar hur länge de håller sig mätta och pigga på den maten? Och jag undrar hur deras magar mår? Och varför de inte är intresserade av att äta annorlunda när de har kulmage?

Varför är det så accepterat att bli lite tjock med åren, och att hamna i "matkoma" efter varje måltid, och att ha något slags magproblem? Allt detta har blivit folksjukdomar som vi bara accepterar. När man någon gång diskuterar så slår folk ifrån sig hej vilt. Här kommer de vanligaste kommentarerna jag stött på, och vad jag skulle vilja svara när jag får höra dem:

- Jag kan inte leva utan pasta/bröd! 
Tycker du att det är sunt att känna så? Jag har många saker det skulle vara väldigt tråkigt att vara utan, men inget jag inte skulle kunna leva utan. För de flesta människor handlar det inte heller om att behöva eliminera något från kosten för alltid, utan en stor hälsovinst skulle vara att skippa vardagsmackan till frukost och låta den bli en lördagslyxmacka istället. Om man känner att man inte kan leva utan något så starkt, tycker jag att man ska ta sig en funderare, för det verkar ju vara något slags beroende som spökar, och saker man är beroende av ska man kanske äta lite mer sällan. Vi uppmuntrar ju inte någon som varje fest dricker lite för mycket att dricka varje dag, eftersom den tydligen tycker så mycket om det.

- Det är så svårt hemma för barnen måste ju ha kolhydrater!
Barn tål mer kolhydrater än vuxna eftersom de växer och förhoppningsvis rör sig mer, genom spring och lek, men barn behöver inte macka eller pasta, och skulle säkert också må bra av att få riktig och mättande mat istället. Sen verkar det svårare att ändra på barns matvanor, men svårare betyder inte omöjligt, och jag tror att mycket beror på hur det presenteras. Jag vet en liten tjej som älskar broccoli till exempel, och jag vet många föräldrar som kämpar och lyckas hitta bra alternativ till sina små som de tycker om.

- Jag behöver kolhydrater för annars fungerar inte träningen!
Om detta kommer från någon som tränar väldigt mycket och intensivt köper jag det, jag har själv känt förbättrad prestation på de högintensiva FitnessCamp jag går på om jag till lunchen på träningsdagen äter 1-2 potatisar eller ½-1 dl råris. Men de flesta som yttrar dessa bevingade ord är helt vanliga motionärer vars kroppar helt enkelt inte anpassat sig till fettdrift än. Det tar olika lång tid, men om man ger det en chans kommer man uppleva bättre uthållighet när kroppen väl vant sig. Tränar man mycket och intensivt kan man behöva mer kolhydrater för att prestera på topp, men pasta och bröd bygger inte en kropp som presterar optimalt. Då kan man hellre vara lite mer frikostig med bär, nötter och mejeriprodukter, lyxa till det med en frukt ibland, och på träningsdagar om det behövs komplettera med liten mängd potatis eller råris. Bovete är också ett bra alternativ för att höja kolhydrathalten i t ex LCHF-bröd, pannkakor eller müsli. 

- Jag behöver komma igång och träna mer för att gå ner i vikt!
Jag har fastnat för uttrycken "Kosten ger kilon medan träning ger gram" och "Abs are made in the kitchen", dvs det allra viktigaste för viktnedgång är kostomläggning. Du får träna väldigt mycket om du ska fortsätta äta på samma sätt men gå ner i vikt. Av någon anledning verkar människor generellt ändå lättare acceptera tanken på 4 träningspass/v (vilket de inte orkar hålla särskilt länge) än tanken på att ta bort en macka eller pastatallrik. Varför? Brödberoende, någon??

- Jag har provat LCHF men det funkar inte för mig!
Här finns det ungefär en miljon frågor jag skulle vilja ställa. Men jag biter mig allt som oftast i tungan och nickar. Jag undrar hur länge de provat? Omställningsbesvär är vanliga, och fortsätter man äta som tidigare på helger (som många gör, man är van att "banta" i veckorna, och att unna sig på helgen), så är risken att övergångsbesvären inte går över. Kroppen hinner inte vänja sig och troligtvis mår man på detta sätt sämre än tidigare för att kroppen blir så förvirrad. Jag undrar också vad och hur mycket de åt? Många tar nog bort kolhydrater utan att lägga till tillräckligt med fett för att de är så fettskrämda. Då kommer man självklart vara hungrig och svag eftersom man inte får i sig tillräckligt med energi. Jag undrar också hur de varierade sin mat? Många tycker att LCHF är flottigt och enformigt, och så kommer det fram att de typ levt på ägg och bacon och kött och bearnaisesås, vilket är låååångt irån vad LCHF innebär.

Jag vet inte riktigt var jag ville komma med detta, men det är lite sånt här jag tänker på och inte får utlopp för någon annanstans. Diskussionerna passar sig inte alltid på jobbet och jag vill inte vara den där störiga som har så mycket synpunkter på vad folk äter. Alla får äta precis som de vill så länge de mår bra, men när de inte mår bra så förstår jag inte varför de inte är beredda att göra ens små ändringar för att se om det kan få dem att må bättre??

måndag 1 oktober 2012

Helg hemma!

Åh det var helt ljuvligt att ha en hel helg hemma! Fastän helgen innehöll kalas med tillhörande städning och matlagning och diskning, så var det helt fantastiskt att vara hemma. Och ha sovmorgon!! För första gången på 1,5 månad! Det är helt klart bra med sånt här ibland, för man lär sig uppskatta saker man bara tar för givet annars. Jag älskar verkligen Kostrådgivarkursen, det är vansinnigt roligt och Ängelholm har blivit ett litet andningshål för mig där jag bara "är" och gör vad som faller mig in och umgås med härliga likasinnade. Men, tempot blir högt när man kombinerar det med heltidsjobb och det där man annars kan ta igen på helgen (sömn, tvätt, städning osv) har bara blivit liggandes.

Helgen inleddes med AW med en väninna. Visste ni att två tjejer som pratar med varandra utsöndrar oxytocin ("må bra"-hormon), men att det inte sker när två killar pratar med varandra? Jämställdhet i all ära men vi är olika i vår biologi och tjejer behöver biokemiskt den där samvaron och pratet för att må bra. Pratade gjorde vi hur som helst och bra mådde vi också! Sen var det hem och förbereda mat till kalaset med sambon. Det var himla mysigt att laga mat tillsammans och lyssna på musik, och inte behöva känna stress utan tvärtom att desto mer vi hann desto lugnare skulle det bli för oss på lördagen.

I lördags var det så dags för kalas för sambon som fyllde år för någon vecka sen. Vi inledde dagen lugnt med sovmorgon och god frukost (Valnötsbullar från Blending Bliss som vi skulle bjuda på till middagen, ville provsmaka först!), men sen var det full fart i köket och med städning. Till min stora glädje ville sambon bjuda på helt LCHF-vänlig meny. Vi äter ju alltid LCHF hemma, men på kalas brukar det bli annorlunda för att "passa" alla, men för mig känns det mer och mer konstigt att bjuda på sånt som vi inte äter annars, och jag antar att det börjar kännas likadant för honom. Till förrätt blev det en pannacotta med gräslök och löjrom, till varmrätt fiskgryta med saffran, hemlagad aioli och valnötsbullar, och till efterrätt en chokladtårta med grädde och bär. Som snacks bjöd vi på olika rostade nötter och korv. Jag tyckte själv att det blev väldigt gott och var en fräsch meny, rätt långt ifrån fördomen om det där flottiga LCHF med bara kött och fett... Alla verkade nöjda dessutom, och verkade själva lite förvånade över insikten att det hade räckt med en halv bulle och var svårt att få ner en hel. Inte så förvånande för mig, när man äter riktig mat som främjar mättnad och inte lurar kroppens hungersystem så blir man mätt och nöjd på mindre mat än man är van vid! Efter kalaset sjönk vi ner i soffan i myskläderna, och jag njöt enormt av att veta att ännu en sovmorgon väntade!

Igår provade vi för första gången LCHF-våfflor till frukost. De blev riktigt goda, men inte fullt så krispiga som vanliga våfflor. Till hade vi vispad grädde med vaniljpulver och egenlagad drottningsylt, gjord på frysta hallon/blåbär, honung, vaniljpulver och lite fiberhusk för att få mer sylt-konsistens. Gud så gott!! Jag går mer och mer ifrån det där med sötningsmedel och försöker att istället använda honung där det går, eftersom det är ett naturligt sötningsmedel som vi troligen "alltid" använt oss av, när vi hittat det i naturen. Sötningsmedel som sukrin, stevia osv är bra att använda i bakning, men de är ju kemiskt framställda och med LCHF vill vi ju undvika processad mat, men sötningsmedel går bra?? Jag får inte riktigt ihop logiken. Sötningsmedel lurar också kroppen genom att de smakar sött men inte innehåller kolhydrater. Det kan ställa till det för vissa, och man kan faktiskt få höjt blodsocker och/eller insulin även av sötningsmedel. Jag kommer fortfarande använda Sukrin osv ibland när jag bakar, men försöker att i första hand välja honung. Sött ska vi inte äta så ofta så den lilla extra mängden kh ställer inte till det för mig, men vi är alla olika och fria att göra våra egna val.

Söndagen bjöd också på fika (kaffe med vispgrädde och så nallade jag lite brie från sambons macka) med goda vänner i friska luften, och sen hann jag med några timmars plugg. Det är tenta nästa söndag, så det är mindre än två veckor kvar nu - hjälp! Jag kom igång bra med instuderingsfrågorna och ska försöka ta mig an en fråga eller två per kväll nu.

Hoppas ni alla haft en fin helg och fått en bra start på den nya veckan!

fredag 28 september 2012

Vem är du?

Jag har velat skriva ett sånt här inlägg jättelänge, men var så rädd att inte få några svar så därför har jag låtit bli =) Men på sistone har ni faktiskt varit lite fler här än vanligt, så nu tar jag mod till mig och frågar: Vem är du? Jag är dödligt nyfiken på vem det är som klickar in här och hur ni hamnat här? Jag känner till några trogna läsare och vet att jag har några kompisar som läser. Men jag tror att jag har en del smygläsare också, kan det vara så? Min kusin berättade nyligen att hon upptäckt min blogg, så är ni fler där ute får ni gärna avslöja er! =) Har ni några frågor eller tips på saker ni vill att jag ska skriva om så släng in det också!

Så snälla söta läsare där ute, kan du inte förgylla min fredag genom att skriva några rader om dig själv?

Ha en skön fredag på er, om inte så många timmar är det helg igen, härligt!

Kram!

onsdag 26 september 2012

Om planering

På de flesta tränings/kost/hälso-bloggar läser man emellanåt om hur de gör för att lyckas med all sin träning och matlådor osv. Svaret blir alltid planering, planering, planering. Och jag håller med. Planering är jätteviktigt för att man ska hinna med det man vill. Men. Det finns en aspekt till som man inte läser om lika ofta. Det är också viktigt att planera för att inse vad man INTE hinner. Om man inte planerar sin vecka är det lätt att tänka att man ska hinna träna, storhandla, laga mat varje dag, tvätta, diska, städa, hänga med kompisar, ha kvalitetstid med sin partner osv. Ofta är det vi tänker oss att vi ska hinna inte speciellt rimligt. Man vill helt enkelt mer än man hinner eller orkar, vilket leder till mer eller mindre konstant dåligt samvete över olika saker som inte får plats i schemat och en känsla av att man hela tiden ligger efter och aldrig hinner ikapp.

Jag och min sambo tänkte lite på de här sakerna i helgen, och bestämde oss för att bli bättre på att planera våra veckor. Dels för att det där som vi vill göra verkligen ska bli av, men också för att inte planera in mer än vi hinner. Vi ska ha kalas för sambon på lördag eftersom han fyllt år, så en kväll i veckan får gå till tvätt och städning, och en går till att handla och förbereda mat. De kvällarna hinner vi inget mer eftersom vi båda kommer hem ganska sent efter jobbet. Vi orkar inte heller hålla på och jobba till sen kväll, vi behöver en stund innan läggdags när vi varvar ner. Så därför får vi anpassa schemat efter våra förutsättningar, och vi får också anpassa maten efter det. Ett storkok av matlådor passar inte riktigt in en kväll när vi ska hinna tvätta och städa, då får det istället bli något snabbare.

Planeringen innebar också att jag fick svart på vitt att de dagar det fanns utrymme för träning var tisdag och söndag, jag skulle alltså tränat igår. Men när jag var klar med gårdagens måste-ärenden hade jag ingen lust att träna, men däremot stor lust att för en gångs skull få hoppa i mina myskläder och ta det lugnt hemma en stund. Så då gjorde jag det. Och denna veckan blir det således "bara" ett träningspass. Men det är okej, för det viktiga är att balansen i livet fungerar och att man känner att man får ihop det. Ett träningspass som jag tvingar mig till när jag inte är sugen och inte orkar, blir inget bra träningspass. En myskväll däremot när hela min kropp skriker efter vila blir en väldigt skön och välbehövlig kväll hemma. Men på samma sätt blir det ingen bra myskväll om jag skippar träning bara för att det tar emot att gå till gymmet, när jag egentligen behöver komma iväg och träna. Det är ingen lätt balansgång och det har tagit mig många år att komma dit jag är idag, där jag oftast, men inte alltid, fattar rätt beslut.

Vi planerar ofta in tid för träning och aktiviteter av alla de slag, men hur ofta planerar vi in tid för vila? Det är en tanke värd att fundera vidare på. Vila och återhämtning är viktigt för att vi ska få de träningsresultat vi vill ha. Om vi tränar innan kroppen återhämtat sig tillräckligt blir träningen nerbrytande istället för uppbyggande, så om du tränat mycket och länge men inte utvecklas som du vill, är det kanske läge att planera in en extra vilodag varje vecka, kanske är det lösningen för att utvecklingen ska komma igång igen. Vila behövs också för att vårt näringsupptag ska fungera. En stressad kropp har dåligt näringsupptag, och har du dåligt näringsupptag spelar det ingen roll hur mycket tid du lägger på alla "perfekta" matlådor, för din kropp kan ändå inte tillgodogöra sig näringsämnena. En stressad kropp är dessutom duktig på att fettlagra, framförallt kring magen, som ett försvar. Stress tolkas av kroppen som fara, och om vi är utsatta för fara verkar det klokt att ha lite extra reserver, tycker kroppen som inte vet att vi har nästintill obegränsad tillgång på mat. Så att boka in tid för vila och återhämtning kan också vara ett sätt att få bort de där envisa kilona som många bråkar med.

Till sist vill jag betona att vi alla är olika. Vissa trivs med ett fullspäckat schema medan andra mår dåligt av det. Det kan också vara olika i olika perioder av livet hur mycket ork man har. Vi vilar också på olika sätt, vissa får sin vila genom att göra något aktivt, medan andra mår bra av massage eller en film. Bara du vet vad just din kropp mår bäst av, så ta dig tid att lära känna den och lyssna på vad den säger. Försök inte kopiera någon annans schema för det kommer mest troligt inte fungera för dig. Mer är inte bättre, även om det i dagens samhälle är "fint" att ha många järn i elden. Jag skulle vilja att det blev "fint" att må bra, oavsett på vilket sätt man uppnått det. Ta hand om dig.

tisdag 25 september 2012

Bra träningsvecka och lite löpning

Förra veckan blev en riktigt bra träningsvecka, den bästa på länge! Jag hann med 2 FitnessCamp och 2 löppass som avslutades med armhävningar och magövningar (jag är med på ett hörn i Rut-akuten men ligger väldigt långt efter). Jag har inte sprungit på väldigt, väldigt länge och min enda konditionsträning har kommit från FitnessCampen. Det är visserligen inte så bara, men jag har länge känt att jag saknar uthållighet och efter sommar (men inte mycket sol) är konditionen knappast bättre. Dags att ta tag i eländet alltså. Och vad gör man när man står inför något som känns svårt och som man inte har så bra koll på? Man ber om hjälp såklart!! Jag rådfrågade alltså min goda vän Cilla om hennes bästa löptips eftersom jag vet att hon är en attans snabb tjej som springer mycket, och blev inte besviken. Jag hinner inte springa mer än 2 ggr/v och hon rekommenderar därför ett "distanspass" och ett intervallpass. Nä, ett distanspass och ett intervallpass. Jag springer inte så långt än men för mig är det ju distans så jag tänker inte förminska min prestation! 

Sagt och gjort så gav jag mig i lördags iväg på min första 5 km-runda på jättelänge och klockade in på 34:42, en tid jag faktiskt är väldigt nöjd med. Jag hade bestämt mig för att vara nöjd med allt under 40 min (ja jag springer långsamt) så detta var en bra start. Kul att ha ett startvärde tycker jag för att kunna följa min utveckling. I söndags gav jag mig på Cillas specialare "Intervaller de luxe". Bara namnet är ju skräckinjagande men jag tyckte det var spännande att prova. De går till såhär:
Springa 20 sek, vila 40 sek 
Springa 30 sek, vila 30 sek 
Springa 40 sek, vila 20 sek
Springa 1 minut, vila 1 minut 
Det är ett varv och ger fem minuter. 30 minuter tyckte jag kändes som en lagom träningstid så jag värmde upp med 5 minuters väldigt lugn jogging, körde sen 4 varv intervaller (utan vila mellan varven) och varvade ner med 5 minuters jogging. Det är svårt att hitta rätt tempo när man inte sprungit på ett tag och inte vet hur mycket man orkar, men det kändes bra och kul och jag var helt slut i benen efteråt.

Det är kul att vara igång och planen är att även denna veckan hinna med 2 löppass!

fredag 21 september 2012

Helg igen!

Här kommer så mitt numera nästan obligatoriska fredagsinlägg. Det har varit en bra men lite för intensiv vecka. Jag har hunnit med 2 FitnessCamp, se Evita och fira sambons födelsedag på restaurang. Jag har således haft planer för alla veckans dagar och inte fått en enda soffhängarkväll. Det var kanske inte riktigt vad jag behövde men så blir det ibland. Jag har varit väldigt trött hela veckan och en kväll bröt jag samman sådär som väldigt trötta barn gör, och insåg att jag behöver mer vila. Det där med att jobba och plugga samtidigt (fast jag hinner inte plugga på vardagarna) tar visst mer på krafterna än jag tror och det gav mig en viktig insikt. Framöver kommer jag göra allt jag kan för att rensa schemat på vardagarna och endast prioritera träning eftersom den ger mer energi och är ett sätt att få stressen ur kroppen. Såvida jag inte måste stressa för att hinna träna vill säga...

Ikväll är det åter dags att handla och packa för att åka till Ängelholm och kostrådgivarutbildningen. Lördag till måndag ska jag få träffa Anna Hallén och mina kursare igen, och vi kommer denna helgen prata träningsfysiologi, sjukdomar och kostråd i praktiken. Om jag längtar? Oh yes. De tidigare helgerna har varit tyngre med näringslära och näringsfysiologi, nu ska vi gå igenom tillämpningar av det vi lärt oss och det ska bli så kul!

Ha en fin helg på er!

onsdag 19 september 2012

Periodisk fasta vid stress

Jag har skrivit en del om periodisk fasta tidigare, alla inlägg hittar du här. Jag har kört periodisk fasta ganska länge, från mars till september cirka, genom att på vardagarna inte äta någon frukost. Jag började äta frukost igen i samband med kostrådgivarkursen då jag började fundera över det här med att få i sig alla näringsämnen och insåg att det blir lättare om jag äter 3 mål om dagen istället för 2. Annars blir det väldigt många ingredienser i varje måltid... Det har känts ganska bra att få något i magen redan på morgonen och det enda som är jobbigt är att jag måste förbereda frukost på kvällen eftersom jag sticker hemifrån så tidigt. 

Jag läste nyligen ytterligare ett inlägg av Jonas Bergqvist om periodisk fasta (intermittent fasting) och bestämde mig faktiskt då för att fortsätta med min frukost, troligtvis ganska länge till. Anledningen till att jag inte vill hålla på med periodisk fasta just nu är att det innebär en stress för kroppen. Det sympatiska nervsystemet (till skillnad från det parasympatiska som är aktiverat i vila) aktiveras genom att stresshormoner utsöndras. Detta är naturligt och inget farligt, när det är kortvarigt. Kroppen sätts i ett extra aktivt läge för att ge sig ut och skaffa mat, under jakten blev vi av med stresshormonerna och när vi fått mat och var utom fara var vi lugna igen. Så är inte fallet för mig just nu. Jag känner mig nästan alltid lite stressad och är väldigt sällan helt avslappnad. Anledningarna till det är många: för höga krav på mig själv, intensivt schema just nu med heltidsjobb + studier och så har jag ju tidigare varit utmattningsdeprimerad/utbränd/deprimerad eller vad man nu vill kalla det, och sen dess är jag väldigt känslig för stress. Det är flera år sen så man (jag framförallt) kan tycka att jag borde vara återhämtad vid det här laget, men jag fick nyligen veta genom utbildningen att det tar 3-10 år för binjurarna (som är vårt försvar mot stress) att återhämta sig. 3-10 år!!! Det förklarar varför jag ända sen det hände har varit tvungen att hålla tempot nere och att jag känner att jag inte orkar lika mycket som "alla andra". Därför är det ju för mig en ganska (mycket) dålig idé att utsätta kroppen för mer stress genom vad eller när jag äter/inte äter. Värt att nämna är också att kroppen utsöndrar stresshormoner även när blodsockret sjunker efter en kolhydratrik måltid, men såna äter jag extremt sällan. Därför är lågkolhydratkost ett bra val för alla stressade själar där ute, och de är ganska många.

Just detta tycker jag är faran med att hälsa blivit "mode". Det dyker upp en ny diet eller träningsform eller vad det nu är, och så ska "alla" prova, utan att ha all fakta på bordet. Det kan man såklart inte begära att alla har, och självklart får man ha ett intresse och vilja prova saker utan att nörda ner sig fullständigt först (det gör jag själv också, och periodisk fasta är bara ett exempel!). Men jag tycker att man ska vara uppmärksam, och jag tycker att man ska fråga sig varför innan man hoppar på något. Om man mår bra (är viktstabil, sover gott, har en mage som fungerar och är pigg hela dagen utan att eftermiddagsdippa) så lever man uppenbarligen på ett sätt som är bra och fungerar för sin kropp, och det finns ingen anledning att ändra något. Visst kan man finslipa och prova osv av nyfikenhet och i utbildningssyfte, men var uppmärksam på hur din kropp reagerar! Kroppen reagerar när den inte mår bra, så tvinga den inte till något den protesterar mot, för då var det inte rätt för just dig och din unika biokemi. 

Själv tänker jag fortsätta vara snäll mot den kropp som jag fått genom att ge den bra ordentlig mat på regelbundna tider. Självklart försöker jag minska på stressen (genom spikmatta, träning, och så vill jag bli bättre på meditation), och jag måste sova mer, men tills dess att allt annat är på plats så tänker jag åtminstone inte lura min kropp att ännu en fara (matbrist) lurar i vassen. Hur fungerar du och vad mår din kropp bra av?

tisdag 18 september 2012

8 snabba

Inspirerad av Bodycomf kör jag här åtta snabba:

Klockan ringde - 05.47
På fötterna - svarta loafers (seglarskor?)
I magen - frukost: LCHF-pannkaka med smör, lunch: fina korvar med mycket kött, tillsammans med rostad blomkål, färsk paprika och creme fraiche blandad med senap
Längtar efter - helgens utbildning
Ser fram emot - att ha en ledig helg om en månad eller två
Vill slippa - stress
Kvällens middag - hämtmat för att hinna till Evita-föreställningen. Kebabsallad är en lågoddsare =)
Önskan - att samhället förändras och slutar vara så prestationsinriktat. Jag har just nu 3 vänner som är utbrända/deprimerade och det känns inte vettigt.


måndag 17 september 2012

Måndag igen

Oj vad helgen gick snabbt! Tyvärr känner jag mig inte helt utvilad utan väldigt, väldigt trött för det har varit så intensivt. Men jag har en lite lugnare vecka framför mig och till helgen bär det iväg till Ängelholm för utbildning igen. Även om det är intensivt att sitta på kurs hela dagarna så är det ändå avslappning för själen. Det jag läser är så roligt och det är skönt att komma bort och bara rå om mig själv.

I fredags träffade jag Åse för tapas, vin och tjejsnack. Det var en härlig kväll som gick alldeles för fort, och det var som alltid inspirerande och kul att diskutera kost med någon som är så kunnig!

I lördags var vi på bröllop med tema 20-40-tal. Jag valde 20-tal och kostade på mig att få hår och smink fixat. Väldigt kul att prova en annorlunda stil för en kväll! Det finns bilder på Instagram (@toveshalsa) från både bröllopet och min date med Åse, så kika gärna in där! Om jag hinner/orkar ikväll slänger jag kanske upp några bilder även här.

Igår blev det en väldigt lugn dag med pannkaksfrukost, plugg, hamburgare till middag och Beck-film. Det var skönt att komma igång med plugget även om det fick mig att inse att jag har mycket kvar att nöta in!

Ikväll väntar FitnessCamp vilket ska bli gött! Förra veckan blev det ingen träning alls mer än lite armhävningar och magövningar, så det ska bli skönt att rasta benen men blir säkert jobbigt!

Ha en fin måndag och vecka!